Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Återfunna rester af vår medeltidslitteratur. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 O. WIESELGREN
mål, hvilka äfven här torde förtjäna att med några ord
fram-häfvas.
Som bekant har man länge hyst olika meningar om det sätt
på hvilket kristendomen definitivt blifvit införd i Sverige; ty
att verkningarna af Ansgars missionsresor ganska snart
förflyktigats, kan knappast anses vara något tvifvel underkastadt.
Den norsk-isländska traditionen tillskrifver engelska missionärer
förtjänsten af det hufvudsakliga omvändelseverket, och flere
forskare i modern tid hafva anslutit sig till denna mening.
Emellertid har denna äfven blifvit ganska starkt betviflad,
särskildt på grund af ett år 1008 skrifvet bref från biskop Bruno
till kejsar Henrik II, hvilket innehåller upplysningar om
missionsarbetet hos ett hedniskt folk benämndt svigerna eller
svi-gierna, hvilket identifierats med svenskarna, som flerstädes,
bl. a. hos Adam af Bremen, betecknas med detta namn. Helt
nyligen har denna åsikt gjorts gällande af lektor Nils Höjer (i
Historisk Tidskrift 1913). Den förstnämnda, motsatta
uppfattningen har nu genom dr Collijns forskningar fått ett synnerligen
kraftigt stöd, i det att han nämligen dels upptäckt flere
fragment af engelska liturgiska handskrifter af gammalt datum (ett
par kunna dateras ända tillbaka till omkring år 1000), dels
äfven i svenska kalendarier påvisat en betydande mängd
engelska helgonnamn, hvilka ej gärna kunna ha införts där utan
direkt påverkan från engelska missionärer. Säkerligen skall en
specialundersökning af detta material i väsentlig grad bidraga
till att sprida ljus öfver flera viktiga frågor i vår äldsta
kyrkohistoria.
En ur litteraturhistorisk synpunkt ytterst betydelsefull
upptäckt har dr Collijn gjort i och med återfinnandet af ett
afsevärdt antal fragment af den medeltida svenska bibellitteraturens
största och viktigaste arbete, nämligen Magister Matthias’ stora
bibelkonkordans, hvilken hittills ansetts förlorad. De omkring
hundra blad som dr Collijn funnit utgöra visserligen endast en
liten del af det väldiga arbetet, hvars omfång beräknas till vid
pass 4,000 sidor, men det är i hvarje fall tillräckligt för att låta
oss få en föreställning om själfva arbetets art och karaktär och
därtill afgöra den omtvistade frågan om dess förhållande till
vår tidigaste svenska bibelparafras, hvilken antagits vara en
bearbetning af densamma. Dr Collijns fynd kommer med
säkerhet att låta den lärdaste bland våra medeltidsteologer fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
