Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor
- Bondetåget
- Filosofi och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så rikligen välsignats, och om hvars öfverflödande fortsättning vi kunna
ha de allra mest välgrundade förväntningar, skall sålunda Bondetåget
1914 alltid intaga en plats för sig. Att dess reella syfte var så varmt
nationellt, placerar dessutom Bondetåget i främsta ledet af de många
tecken, som angifva, att en ny tid med fördjupad fosterländsk
lifaktighet brutit in.
Svensk Tidskrift har från friherre V. M. von Born fått mottaga följande:
Filosofi och politik.
Med tacksamt erkännande af Svensk Tidskrifts visade
stora intresse och välvilja för vårt land anhåller jag
hos den ärade red. om plats för ett par erinringar med anledning
af uppsatsen »Filosofi och politik» i 1913 års sista häfte.
På sid. 564 skrifver Red.: »Annorlunda var det för ett sekel sedan»,
då »midt under brinnande krig» prof. Jakob Tengström vid Åbo
universitet förkunnade att det vore detsamma under hvilken
regering man lefde, allenast man finge lefva i fred och lugn,
och fortsätter med Porthans yttrande, att »skillnaden icke blifver
synnerligen stor, hvilkendera makten man lyder». Det ligger nära
tillhands att hänföra dessa uttryck till 1808—09 års brinnande krig, helst
icke alla minnas att Porthan då redan låg i sin graf. Ur den artikel
i Finsk Tidskrift, hvarur dessa citat äro lånade, framgår dock alldeles
tydligt, att Tengströms ifrågavarande föreläsningar höllos
statskuppsåret 1789 — således för 1¼ sekel sedan; en skillnad som i detta
fall är af icke ringa vikt.
I följande stycke yttras i sammanhang med den militära festen för
Stedingk, då man »främst tänkte på den ljufva freden och upprördes
af krigets hemska minnen»: »så förbereddes Finlands underkufvande
och sorgespelen hundra år senare».
Också här saknas den nödiga tidsbestämningen, som kunde
förekomma missförstånd. Festen hölls år 1800, och »underkufvandet» kan
alltså syfta på 1808—09. För den nu lefvande generationen, som bör
minnas att Ryssland 1808—09 ända från början lofvade respektera
Finlands lagar och särställning, medan man nu öppet proklamerar
assimilationen, ligger det nära till hands att hänföra orden »underkufvande
och sorgespelen» till nuvarande tidsskede. Vare sig härmed huru som
helst: liksom vi stridde 1809—09 hafva vi icke heller nu hängifvit oss åt
tanken på den ljufva freden, utan fastmer sedan femton år gifvit det
forna broderlandet ett motsatt exempel, som synes vinna efterföljd;
och underkufvade äro vi icke ännu.
Särskildt anmärkningsvärdt i uppsatsen är slutligen det ställe, å
sid. 573, där det talas om att den kosmopolitism, som sätter »sitt
lands frihet och själfständighet i andra rummet, städse får sitt hårda
straff, om det också först blir af tredje eller fjärde led det utkräfves»,
och tillägges: »Kanske kan mer än en af de finländske lagtrogne
ämbetsmän och domare, som nu lida bittra öden i ryska
fängelseceller, bland sina förfäder räkna män och kvinnor, hvilka en gång
svikit sina plikter mot fosterland, fäderneärfd stat och lag». Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0155.html
