Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Herr Strömbergs temperaturberäkningar. Af Ad. Meyer - Kronans vattenfallsprocesser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(d. 7:de) och tvenne maxima (d. 2:dra och 16:de) infalla på samma
dagar. Emellertid är äfven denna öfverensstämmelse endast skenbar:
minimet d. 7:de är nämligen blott ett tillfälligt nedgående för en dag,
hvilket ju enligt hr S. icke bör medräknas, under det att hr S:s
minimum är den djupaste punkten i en vågdal om 7 dagar; och
maximet d. 2:dra höjer sig på hr S:s kurva blott ½° öfver närmaste
minimum och är därför närmast att fatta såsom en horisontal del
af kurvan; blott maximet d. 16:de är en verklig öfverensstämmelse,
fastän deras absoluta höjder äro så vidt skilda som + 5° och — 1°.
I öfrigt äro kurvorna så olika som möjligt, då den verkliga kurvan
mellan d. 1:sta och d. 19:de visar en typisk vårtemperatur mellan
+ 7° och + 1° med en medeltemp. af ung. + 4°, under det att hr
S:s kurva visar vintertemperatur mellan — 6° och — 1° med en
medeltemperatur af ung. — 3,5°. Under återstoden af månaden hålla
sig båda kurvorna i närheten af månadens medeltal, men utan
närmare öfverensstämmelse, såsom synes af den bifogade figuren, på
hvilken jag äfven infört slumpens kurva, erhållen på samma sätt som
för januari, och hvilken äfven här stämmer med den verkliga ungefär
lika väl som hr Strömbergs.
Nu gör visserligen hr S. genom sin handgångne man, K. M. i Sv.
Dagbladet, gällande, att man alls ej får fästa sig vid kurvornas
verkliga läge, fastän äfven detta är antydt i hr Strömbergs kalender, utan
blott vid deras stigande och fallande; men då måste naturligtvis det
sunda förnuftet fråga, om och huru det verkligen är möjligt, att
månens rörelser kunna äga ett så nära samband med det senare utan
att hafva det ringaste att göra med temperaturens absoluta värde
eller ens med variationernas belopp. Härpå torde hr S. blifva
svaret skyldig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
