Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Dagens frågor
- Kronans vattenfallsprocesser
- Ett obegripet Geijer-citat. Af Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klabböle vattenfall (f. n. h. 1—3, Umeå, Aktiebolaget Västerbottens
Nyheter 1912—1913) samt kammarkollegiet Upsala läns norra
domsagas häradsrätts protokoll i mål mellan Kungl. Maj:t och
kronan, å ena, samt Sandvikens järnverksaktiebolag m. fl., å
andra sidan, angående bättre rätt till strömfallet
Lanforsen (Stockholm, P. A. Norstedt och Söner 1913).
I dagarna har Svenska vattenkraftföreningen utsläppt ett
anspråkslöst litet häfte: Den norrländska vattenfallsfrågan under
pågående processer (Vattenkraftföreningens publikationer 43; 1914:1),
som är väl värdt uppmärksamhet såsom en erinran om de förluster,
landet lider genom vattenfallstvisterna. Naturligtvis måste klarhet i
rättsförhållandena en gång skapas, och det är ju möjligt, att
partisynpunkter och enskilda intressen lättast tystna, om frågan afgöres
genom domstols pröfning. Men har man verkligen garantier för att
vederbörande göra allt hvad de kunna för att mildra de svåra följderna
af oefterrättlighetstillståndet? Medan vi tvista, löper vattnet fåfängt
sin kos, och stenkol importeras alldeles som under den tid, då
vattenkraften ej kunde konkurrera med stenkolen.
Dr Bertil Boëhius har ställt följande till Svensk Tidskrifts förfogande.
Ett obegripet Geijer-citat.
I den lilla lektion i engelsk eller kvasi-engelsk statsrätt,
herr Karl Staaff i dessa dagar riktat den svenska
bokmarknaden med (Det konstitutionella styrelsesättet. Stockholm,
A.-B. Ljus 1914. 36 ss. 0,60 kr.), har tydligen den kinkigaste
uppgiften varit att på något sätt inpassa de främmande idéerna i svensk
rätt och svensk tradition. Herr Staaff har sökt hjälp på många håll,
bl. a. hos Geijer. Med förtjusning för han fram denne storman mot
»dagens småttingar», framför allt mot professor Hjärne. Gent emot
de af denne åberopade orden: »Sveriges historia är dess konungars»
ställer han ett annat Geijer-citat: »För konungamakten — och jag
är i själ och hjärta en svensk rojalist — ser jag hos oss ingen fara,
nämligen af dessa principer (Geijers bekanta angrepp på de fyra stånden,
som resulterade i postulatet om en den nationella utvecklingen
bärande medelklass, hvilken i sig skulle upptaga de gamla ståndens
lifskraftiga element) men väl af deras motsats, den till undergång allt
mera ledande ståndsregeringen — ingen fara, om nämligen
konungamakten vill uppriktigt basera sig på sitt gamla svenska och tillika sitt
enda nya stöd, som är lagen — lagen, som just i sin allmänna kraft
måste vinna mer, ju mer den lossat sig från korporativa och
personella intressen, och som ger, just genom den individuella utvecklingens
innersta samband med det allmänna, en oemotståndlig makt åt den
i vår tid, hvars kallelse det är att göra den gällande, och som känner
denna kallelse. I republikansk anda måste visserligen en sådan
konungamakt handla — den är och kan hädanefter ej vara annat än
en högsta, genom ärftlighet försäkrad magistrater; men jag är
öfvertygad, att den inom detta nya, ännu ej exploaterade fält äger
omätliga resurser».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0172.html
