Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Ett obegripet Geijer-citat. Af Bertil Boëthius - De båda linierna i försvarsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orsaken härtill var, att han, på grund af vissa utgångspunkter i den
naturrättsliga spekulationen, saknade ett tillräckligt utbildadt
statsbegrepp. Makten och värdigheterna i staten tedde sig därför för
honom i viss mån såsom utflöden från de tillfälliga maktinnehafvarna,
konungen (feodalism), eller det vid hvarje tillfälle lefvande folket
(republikanism), utan att det lyckades honom att ge den genom tiderna
bestående staten en tillräckligt lefvande verklighet för att bära upp
hvarje statslifvets yttring. Det andra hindret låg däruti, att han med
afhandlingen om Feodalism och republikanism åsyftade att — såsom han
själf efter affallet ironiskt säger — »ideellt konstruera och upputsa»
de gamla historiska stånden och därför bl. a. i hög grad fastkedjade
konungadömet vid aristokratien. Geijer själf kände emellertid det
ofullkomliga i lösningen af det problem, han uppställt; hans tanke har
aldrig upphört att syssla därmed. »Affallet» förde honom i en punkt
afsevärdt framåt, därom vittna de ord, hvilkas feltolkning gifvit upphof
till denna lilla uppsats. Då han nu utdömde stånden, framstod för
honom fastkedjandet af konungadömet vid »korporativa och personella
intressen» som det oriktiga i den föregående tidens lif och
spekulation. Konungadömet behöfde en allmännare grund. Det måste, heter
det nu, uteslutande grunda sig på lagen och se sin kallelse i att göra
denna gällande, bli vårdare af allas rätt (jfr a. st. III s. 328—329).
Konungadömet borde vara ett lagbundet statsorgan på demokratisk
grundval, skulle vi säga. Geijer kunde af antydda skäl ej uttrycka
sig så. I stället talar han om en republikansk magistratur.
»Personligt», var ej detta Geijers konungadöme, om man i
personligt vill inlägga, att det skulle grundat sig på några privata
rättigheter. Statens tjänare var det. Men otvetydigt var det Geijers mening,
att konungen lika väl som andra »skulle betala med sin person», att
han ej åt andra skulle utlämna den så funna höga uppgiftens
verklighet och ansvar.
Grundadt på lagen och verkande för denna, sådant skulle det nya
konungadömet blifva. Månne ej Geijer ändå kan ha önskat, att äfven
detta konungadömes historia skulle blifva Sveriges?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
