Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - D. N., en axplockning från dess egen mark. Af Herman Brulin - D. N. och försvaret: efter Karlskrona-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 HERMAN BRULIN
stone hvad D. N. beträffar, höll spådomen streck. Ett par
punkter i Karlskronatalet borde särskildt kunnat intressera detta
frimodiga organ. Dels afvisade ju statsministern i tydlig motsats
därtill anmärkningarna mot sekretessen i beredningsarbetet.
Dels afstod han, då han dekreterade uppskof med frågan om
öfningstiden, från att krypa bakom de af D. N. påstådda men
aldrig utlagda »praktiskt militära skälen», utan ställde sig
oförbehållsamt på den vallöftesståndpunkt, som D. N. förklarat vara
ur konstitutionell synpunkt »meningslös», hvarken påbjudas af
den politiska moralen eller det frisinnade programmet och utan
tvekan böra underordnas under »vunnen öfvertygelse om hvad
landets bästa kräfver». Och D. N.? Ställde in sig på sin plats
i ledet! Visst hände det fortfarande då och då, att den mumlade
något mellan tänderna (se ledarna 22/i2? 27/i2 och 14/i), men någon
brist på tjänstaktighet som »ancilla fidei åt partipolitiken» lär
väl knappast någon vilja notera i dess orlofssedel för de
sistförflutna månaderna.
Här må blott erinras om dess hållning till frågan om de båda
linjerna, som ju mer och mer blef den stora skiljegränsen,
sedan uppskofsfrågan lösts genom andrakammarupplösningen.
Ännu 30/i förklarade sig D. N. på tal om vinterförläggningen
»icke dolt, att i den hittills förda diskussionen den linjens
förfäktare synts ha anfört de starkare skälen», och den uppmanade
vid den tiden gång på gång dem som höllo på den linjen att
snart ge sin opinion tillkänna — annars blefve resultatet
otvifvelaktigt den delade, hvilken syntes ha sympatier hos
regeringen (27/i, 29/i).
Sex veckor senare sammanträdde frisinnade landsmötet för
att besluta om det liberala försvarsprogrammet. Nu var alltså
ögonblicket inne för »ett oförskräckt framläggande af
pröfnings-resultatet» — »inga sidoblickar till andra gudar än sanningens»,
»inga hänsyn till fördomar och förutfattade meningar» ! Det
kunde ju »absolut icke lyckas att fmna någon frisinnad
samlingslinje med den slagruta, som böjer sig till marken för hvar
förmodan om hvad valmansmajoriteten helst önskar»!
Hvad skref alltså D. N. den dag landsmötet sammanträdde (11/s)f>
För att nå det målet (en ofördröjlig lösning) och för att icke släppa
sin hufvudtanke: en försvarsrevision för hvilken den allmänna
opinionen är mogen, torde det vara nödvändigt att nu uppge planen på en
öfvergång till hel vinterförläggning för infanteriet. Hvilka förtjänster den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
