Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - D. N., en axplockning från dess egen mark. Af Herman Brulin - D. N. och valutgången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. N. 215
partiet denna gång finna anledning att följa den frisinnade
parollen», räknade nu i stället ut, att »en del valmän på
vänsterkanten röstat socialdemokratiskt» för att riktigt tydligt protestera
mot högerhetsen. Och jämförde man med 1911 års siffror, så
borde det
inte glömmas, att i hvarje fall en mycket stor del af den grupp, som
nu röstat på egna kandidater under högerns partibeteckning, för tre
år sedan röstade med de frisinnade. Korrigeras jämförelsesiffran
från 1911 med hänsyn härtill, försvinner minskningen i de frisinnades
verkliga väljarkår och ersattes af några hundra rösters ökning.
Men det fanns tröstegrunder solidare än dessa. Visserligen
hade »hufvudstadens borgerliga valmän delvis skött sig ganska
dåligt i pröfningens stund», men de kunde göra nytta »som
afskräckande exempel».
I krig fäster man sig inte vid om en förtrupp offras af misstag
och genom felmanövrering, ifall efteråt komma de tunga massor, som
oemotståndligt hemföra segern, j Högern hör redan marschstegen af
de annalkande.–––-Valsedlarna bränna redan i händerna. — —
Nu är turen inne för de stora skarorna i städer och byar att slå sitt
slag. På det slaget hänger det. Svensk allmoge har klarat kinkigare
saker än så, fast Stockholmsherrarna bullrat. Högern har fått ut
sitt goda redan vid starten.
I sitt långfredagskåseri xl/4 klagade pietetslöshetens organ:
»Långfredagen har icke utan skäl rykte som årets tråkigaste
dag.» Det undras ändå, om inte detta året åtminstone den
nästföljande torsdagen var ännu tråkigare. Det var då, som i tio
valkretsar »de tunga massorna» beröfvade liberalerna åtta mandat,
medan den förhatade högern och dess bundsförvanter vunno sex.
»Valsedlarna brunno i händerna», »de stora skarorna i städer
och byar slogo sitt slag» — med det resultat vi nu känna.
Behöfver det sägas ifrån, att man kan understryka detta
valmännens förkrossande svar på D. N:s öfvermodiga förutsägelser,
utan att därför underskatta liberalernas bevarade makt att
förhindra försvarsfrågans tillfredsställande lösning?
Och skall det vidare behöfva sägas ifrån, att med hvad här
anförts hvarken afses att påstå, att D. N. skulle vara det enda
organ — vare sig till vänster eller höger — som under striden
lämnat stoff till grava anmärkningar, eller att träffa annat än
vissa sidor af D. N:s psyke, med bortseende från andra delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
