Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Utrikespolitisk öfversikt — Stormaktslägren — Ulsterfrågan — Förenta staterna och Mexiko. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»skott för skott», ej döljande, att han i de amerikanska
salutskotten vill inlägga betydelsen af ett dylikt erkännande. Från
Washington yrkas på omedelbar »salut utan villkor». Hade de
mexikanska skotten nu gått af, så hade amiral Mayo besvarat
saluten, skjutandet hade sedan upphört, och man hade i fred
och ro kunnat notväxla om hvad den amerikanska
svarssaluten egentligen betydde. Då i stället den mexikanska saluten i
Tampico uteblef, sändes amerikanska Atlantflottan till Vera Cruz
och började skjuta skarpt, hvarpå staden ockuperades, allt
under det att Wilson och Bryan bedyrade, att freden var obruten
och deras fredsvilja mera energisk än någonsin, deras kärlek
till det mexikanska folket djup och innerlig, deras beslut att
låta detta folk ostördt sköta sina egna angelägenheter orubbligt.
Sedan dess har det fredliga kriget om saluten pågått några
veckor, på sistone afbrutet af de sydamerikanska republikernas
utaf Argentina och Brasilien ledda samt af alla parter
accepterade medlingsanbud.
Beskjutningen af Vera Cruz och hela »fredskriget» mot Huerta
leda ovillkorligen tanken på Bryans högtidliga försäkran i ett
tal i maj 1913 om att »under hans ämbetstid skulle Förenta
staterna ej föra krig» och hans vid samma tid gifna vältaliga
beskrifning på »Framtidens slagskepp»:
Dess kompass är hjärtat, dess projektiler äro laddade med välvilja, och de
framdrifvas af kärlekens rökfria krut, dess kapten är Fredsfursten. En skål
för slagskeppet Vänskapen! Ingen pansarbeklädnad kan motstå de skott
Vänskapen aflossar.
Det må vara mexikanarna förlåtet, om de ha svårt att förlika
dessa ord med de af vännen Bryan sända slagskeppens
skottlossning vid Vera Cruz och om de i denna episod se en lika stor
oemotsvarighet mellan teori och praxis, som när Wilson i augusti
1913 i ett budskap till amerikanska kongressen vidhöll sin
vägran att erkänna presidenten Huerta — som då var betydligt mera
obestridd maktinnehafvare än, just till följd af Förenta staternas
politik, nu är fallet — men lät den åtföljas af de vackra orden:
»Nu är det vår plikt att visa, hvad sann neutralitet kan göra
för att sätta Mexikos folk i tillfälle att ordna sina egna
angelägenheter.»
Den moraliska fredsdiplomatien har, som synes, sina kapriser
liksom dess äldre franka, den traditionella intressediplomatien.
Emellertid få dessa små kuriositeter ej bortskymma den
amerikansk-mexikanska konfliktens realiteter. Wilson vägrade efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
