Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Ett nödrop från Frankrike - Arbetslöshetsförsäkringens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 249
Gaston Galmette dog icke ensam, säger Sembat, det var en regim
som fick banesår och måste begrafvas. Det var inte republiken. »Men
det är vår nuvarande idé om makten inom demokratien, som dog.
Det är dårskapen i att underordna landets öden under fejderna
mellan dessa ministeriella band, som — hoppas jag — nu skall taga
slut».
I sin artikels slutrader anger den socialdemokratiske republikanen
som det enda botemedel han kan utfinna för detta onda följande
starka kur: »att i spetsen för de stora förvaltningsgrenarna, såsom
rättskipningen, sätta män, som sitta kvar och som, i stället för att
föresätta sig politiska mål, ej ha annan uppgift än att leda denna
förvaltning, att i detta syfte med oundviklig konsekvens åstadkomma
skilsmässa mellan portföljerna och parlamentet, korteligen att afskaffa
kabinettsregimen».
Här i Sverige lia vi ännu ej hunnit så långt på kabinettsregimens
bana och i organiserandet af »makten inom demokratien» som i
Frankrike. Spåren skrämma emellertid med fog dem, hvilka ej se den
politiska vishetens sista ord i det slags parlamentarism, som
utlämnar nationens öden åt bittra fejder mellan politiska och personliga
motståndare. Sådant kallar Sembat »en dårskap» och det drifver
honom till kamp mot hela systemet med regeringsmaktens & politisering».
Detta nödrop från en socialdemokratisk fransk patriot kan onekligen
ge dem, som bevittnat det politiska lifvets senare utveckling i Sverige,
åtskilligt att tänka på.
Det dröjde länge, innan arbetslösheten blef
uppfattad som ett specifikt samhällsondt,
hvilket kräfver sin särskilda uppmärksamhet och behandling. De
individer, som ekonomiskt och ofta moraliskt nedbrutits af
arbetslösheten, skilja ju sig på intet sätt från andra, som sjunkit ned i
fattigdom och elände utan förmåga att arbeta sig upp igen. I den mån
som kampen upptagits mot den gamla, oreflekterade allmosegifningen,
segt fasthållen icke blott inom den enskilda »välgörenheten» utan
äfven bland de många anhängarna ännu i våra dagar af
schablonmässig understödspolitik, har man emellertid från det allmännas sida
börjat inse nödvändigheten af att komma till insikt om orsakerna
till fattigdomen samt att genom individuell behandling af olika
kategorier af fall komma dessa fattigdomens orsaker och icke blott
dess yttringar till lifs. Hela detta betraktelsesätt, som åstadkommit
djupgående förändringar i den moderna fattigvården och som intimt
förbundit denna med särskildt socialförsäkringens sträfvan att
förebygga fattigdom, har också medfört, att försöken att bekämpa
arbetslösheten eller åtminstone dess fördärfliga följder framstått såsom en
af de viktigaste sidorna i kampen mot fattigdom och degeneration.
Härmed hade arbetslöshetsförsäkringens princip blifvit klart fattad.
En omfångsrik litteratur har vuxit upp i denna fråga, och krafvet
på arbetslöshetsförsäkring har skärpts i mån af vunnen insikt att
arbetslösheten är fattigdomspestens första stadium för den kroppsar-
[-Arbetslöshetsförsäk-ringens-]
{+Arbetslöshetsförsäk-
ringens+} problem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
