Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Försvarsreformens finansiella förutsättningar. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSREFORMENS FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 263
ej fick öfveransträngas, ty därom visste beredningen enligt
sin egen bekännelse ingenting. Detta framgår också af att
den angifvit olika alternativ, medförande större eller mindre
totala statsinkomster. Den underförstådda anledningen till
att just dessa och inga andra möjligheter upptagits kan då
endast vara, att man med deras hjälp fått de statsinkomster
man behöfde för att finansiera försvarsplaner, hvilkas
totalkostnad man erhållit pä annan väg än den finansiella
utredningens.
I verkligheten har första försvarsberedningen därmed
öfvergifvit tanken på att binda försvarsplanen vid vissa
kostnader och har i stället ägnat sig åt att anvisa medel för
realiserande af en efter militära hänsyn uppgjord försvarsplan. Om
detta blott hade utsagts klart och tydligt, skulle man så till
vida haft att konstatera ett afgjordt framsteg öfver den äldre
försvarskommitténs problemställning.
Ett konsekvent fullföljande af den nu antydda
utgångspunkten skulle ha inskränkt sig till att fmna utvägar för en
inkomstökning, som motsvarade försvarsprogrammets
utgiftsökning. Folkpensioneringens i fjol utan kritik godkända
finansplan innehöll ej det minsta därutöfver, och ganska få
stater torde gå ens så långt i sina framtidskonstruktioner.
Men här var det som dåvarande statsministerns kungstanke
ställde sig i vägen, trots att den ej så gjort i afseende på t.
ex. hans egen ministärs folkpensioneringsförslag. Det fick ej
vara nog att finansiera försvarsreformen för en period — i
utförandet ett årtionde — framåt, utan alla på något sätt
ifrågasatta reformplaner, från första till tionde hufvudtiteln
och därutöfver, skulle beräknas lika långt i förväg och deras
kostnader införas i de profetiska budgeterna. Första
försvarsberedningen tillämpade denna såvidt bekant hittills i
finans-historien okända metod på sådant sätt, att den sökte fastställa
alla tänkbara civila utgiftsökningar och kallade den
marginal, som därefter uppstod mellan de så beräknade
utgifterna och de beräknade totala inkomsterna, ett »öfverskott»,
inom hvilket försvarskostnaderna alltså skulle rymmas. Då
detta s. k. öfverskott blef otillräckligt, måste det utökas
genom de nya inkomstkällor beredningen anvisade.
Det kan omöjligt bestridas, att hela detta arbetssätt enklast
sammanfattas i uttrycket »försvaret sist». Först sedan alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
