Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Försvarsreformens finansiella förutsättningar. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 FÖRSVARSREFORMENS FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR
mitten den nettoökning, som dess taxeförslag skulle medföra,
till 5 mill. kr. på grundval af 1910 års järnvägsstatistik; och
enligt senare uppgifter skulle detta nu komma att motsvara
en höjning med omkr. 6,6 mill. kr. för det första år den nya
taxan kan träda i kraft eller 1916 samt sedan raskt stiga till
8,4 mill. kr. år 1923. Genom tillägg af de förut nämnda
1,8 mill. kr. får man alltså för statens järnvägar en ökning
af godt 10 mill. kr, öfver beredningens siffra.
Ehuru antagligen det mest flagranta exemplet inom sin
grupp står detta ej ensamt. Så äro t. ex. alla beräkningar
af statens vinst på ökad skogsafverkning gjorda under
förutsättning af oförändrade virkespriser. Nu förhåller det sig
så, att virkesprisernas stegring — väl att märka öfver hela
konjunkturperioder — är och under ett par årtionden varit
helt enkelt enorm, så att denna faktor verkligen ej är
tillgodosedd med att utgöra en af beredningens otaliga
»säkerhetsmarginaler». Uppgifter rörande köptimmerpriser vid
vattendraget öfver en följd af år, hvilka stå till mitt förfogande för
dels Ljusnans och dels Ångermanälfvens flottningsområde, peka
på lägst sådana siffror som 2% årlig ökning för
standarddimension af furu och 2 Y2 % motsvarande ökning för gran,
stigande ända till resp. 2,95 och 3,83 %. En årlig
medelökning af 2% under tio år skulle höja den af de två
jäg-mästarne hrr Andersson och Ringstrand beräknade
nettoaf-kastningen för hela riket med omkr. 42/3 mill. kr. Nu är
det ej min mening att dölja, att denna fråga är invecklad,
bl. a. emedan man har att räkna äfven med ökade
utdrif-ningskostnader, ehuru i betydligt mindre grad; men en
ökning af nettovinsten utöfver beredningens siffra med 3 mill.
kr. förefaller ha goda skäl för sig, då utgifterna beräknas så
som beredningen gjort.
Till sist må nu, för att icke ytterligare trötta läsarnas tålamod,
endast påpekas den indirekta beskärning af statsinkomsterna,
som ligger i den af beredningen förutsatta öfverflyttningen af
kommunala utgifter till staten, t. ex. för fattigvård och
vägunderhåll. Det borde väl vara klart, att skattekraften ej
minskas genom en dylik öfverflyttning, eftersom den lättnad
i sina kommunala bördor, som medborgarne härigenom
erhålla, sätter dem i stånd att bära större skatter till staten.
Det är alltså en ren orimlighet att åberopa den sortens ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
