Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Rättslösheten i Ryssland. Af P. Olberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade man insett nödvändigheten att förstärka skyddet genom
kraftigare åtgärder, och den 13 sept. s. å. publicerades en ny
förordning om fästningars styrande. Denna förordning uppkom
inom den speciella krigslagstiftningen, och ehuru den berör
landets hela inre lif, står den icke dess mindre utanför all
påverkan af den allmänna lagstiftningsmakten och utanför den
verkställande maktens civila myndigheters befogenhet.
II.
De ryska undantagslagarnas historiska utveckling visar, att de
uppkommit och fortfarande existera å ena sidan i och för
kampen mot samhällsrörelser, särskildt arbetarrörelsen, samt å
andra sidan till skydd för höga funktionärer i allmänhet och
ministrar i synnerhet, hvilka på grund af någon vidskeplig
känsla tro på undantagsåtgärdernas välgörande kraft, oaktadt
verkligheten bevisat den fullkomliga motsatsen.
I slutet af 60-talet af förra århundradet vaknade arbetarfrågan
helt oväntadt till lif i Ryssland. Den var icke så tillspetsad som
nu, men i sin polisverksamhet kunde regeringen icke undgå att
märka, att förr eller senare förhållandena mellan arbetsgifvare och
arbetare måste tillspetsas; och äfven industriidkarna å sin sida
ansågo en utveckling till klasskamp oundviklig. Polismakten
och arbetsgifvarna blefvo nödsakade att utfinna sätt och medel,
genom hvilka de kunde trygga sig »en lugn tillvaro». Och så
eget det än förefaller, uppkommo likväl härur de första
lagstiftningsnormer som sedermera lades till grund för
»skyddsåtgärderna», sådana de framträdde i lagen af år 1881.
Den 6 juli 1870 gjorde inrikesministern framställning om
vidtagande af åtgärder mot arbetarestrejker. Hans förslag
godkändes, hvarefter det tillsändes vederbörande lokala
myndigheter. Men — och detta hör till det mest karakteristiska för
ryska rättsbegrepp — för att icke oroa sinnena blef lagen icke
publicerad och är ännu i denna stund en icke publicerad lag, som
det oaktadt äger gällande kraft.
Otvifvelaktigt tillämpades den icke publicerade lagen olika
på olika orter. De lokala myndigheterna själfva begingo i sin
samvetsgrannhet ofta misstag på grund af sin oerfarenhet och
anhöllo hos den centrala makten om förklaringar. Det återstod
för regeringen ingenting annat än att af samma anledning
utfärda en ny lag, ej heller den publicerad, och påbjuda den till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0286.html
