Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Kan en kristen med godt samvete deltaga i sitt lands försvar? Af August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAN EN KRISTEN DELTAGA I SITT LANDS FÖRSVAR 291
oförbehållsamt erkänna, att det så är på en punkt, nämligen i
fråga om hat eller kärlek gent emot främmande och fiender.
Hatet skall vara en för en Jesu Kristi lärjunge alldeles
främmande känsla, lika väl som det så var för Jesus Kristus själf.
Visserligen afskydde Jesus människornas synd och ondska med hela den
glöd, af hvilken hans varma själ var mäktig. Men det är någonting
helt annat än det personliga hatet mot människorna. Afsky mot
det onda hos människorna och kärlek till människorna själfva, de
två voro förenade hos Jesus, och för hvarje Jesu lärjunge måste
det stå som ett ideal att också i sitt sinne förena de båda. Kärlek
äfven till fienderna, det är svårt att förverkliga i lefvande lifvet;
men en kristen får inte släppa sträfvan efter det, och därvidlag
gör det detsamma, om det är personliga fiender eller fiender till
mitt land, om det är enstaka fiender eller hela folk.
Men af allt detta följer icke, vare sig att Jesus själf betraktade
alla människor lika, eller att hans lärjungar böra så göra. När
man bedömer Jesu ord och gärningar, gör man sig mycket ofta
skyldig till det felet, att man rycker loss ett enstaka yttrande
eller en enstaka gärning ur dess sammanhang, det rnå nu vara
dess sammanhang för tillfället eller det stora sammanhanget med
hela Jesu lif. Men därigenom gör man det i själfva verket
omöjligt att förstå dem; antingen bli de alldeles meningslösa
eller få de en helt annan innebörd än de ha sedda i sitt riktiga
sammanhang. Och nu vill jag särskildt påminna om en sida
af detta sammanhang, nämligen att Jesus var jude.
Jesus var jude. Hau var inte en människa så där i
allmänhet, utan alla närmare bestämningar, utan han var jude lika
visst som vi äro svenskar. Däraf följer också, att han
betraktade världen med en judes ögon utom i de punkter, där
judarna hade en skef uppfattning, och där han för att fylla sitt
lifs stora uppgift, att sätta människorna i den rätta ställningen
till Gud, måste själf ha och bibringa andra en bättre syn. Det
är ju godt om sådana fall; vi minnas t. ex., med hvilken kraft
och skärpa han uppträder mot den judiska lagträldomen. Men
där han inte på det sättet direkt eller indirekt vänder sig mot
den judiska åskådningen, där delade han den helt visst.
Om vi nu tillämpa denna grundsats på den fråga, som för
tillfället sysselsätter oss, så fmna vi det helt naturligt, att Jesus
talar så litet om fosterland och fosterlandskärlek, liksom öfver
hufvud taget om de grupper, i hvilka människor äro delade
20. Svensk Tidskrift 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
