Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Framtidens kvinnofråga. Af Hugo Valentin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den mänskliga historiens första gryning eller, rättare sagt, bortom
dess råmärken, då mannens och kvinnans natur fixerades för att —
enligt författarens mening — aldrig väsentligt kunna förändras. I
stora drag skildrar han kvinnans ställning i de nu försvunna
orientaliska kulturerna, antiken, medeltiden och nyare tiden fram till
industrialismens inbrott, hvarigenom för första gången danas en tredje
befolkning, bestående af ogifta kvinnor — en ansenlig del af
människosläktet, som nu maskinerna beröfvat det arbete, hvarmed de
från civilisationens begynnelse haft händerna fulla. Så uppstår den
moderna kvinnofrågan, och John Stuart Mill uppträder som
»kvinnorörelsens» egentlige grundare och förste teoretiker. Den filosofi,
hvaraf hans uppfattningssätt är en produkt, betecknar Lehmann med
orden intellektualism, liberalism och individualism. Med bevis från
William James och Bergson påvisar han intellektualismens
begränsning och den relativt underordnade roll, reflexionsförmågan spelat i
den mänskliga utvecklingen — ett resultat, som för öfrigt vänder
sig mot ett underskattande af kvinnans gärning därför att denna är
mindre intellektuell — och gent emot frihetens och jämlikhetens
idé häfdar han organisationens och arbetsfördelningens som
framtidens lösen. Det är också ett olycksdigert misstag att, som Mill,
blott erkänna »en Menneskeaand i al Almindelighed», hvars högsta
uttryck är den manliga intelligensen. (Jfr samskolans idé!) Studiet af
människohjärnan som psykiskt organ tenderar nu snarare åt ett
resultat, som låter olika åldrars, rasers och ej minst de bägge könens
tankeverksamhet framstå som vidt artskilda; föränderligheten inom
hvarje särskild kategori synes också, tvärt emot Mills antagande,
vara ganska obetydlig. Men dessa resultat äro ännu alltför nya för
att kvinnosaken eller dess ännu gällande teori skulle rönt påverkan däraf.
Till hvilka verksamhetsområden hänvisas då den ogifta kvinnan
af sin natur? Skulle man med Mill betrakta forna tiders kvinnor som
de där aldrig fått utveckla sina anlag, vore frågan omöjlig att
besvara. Men Mill dömde ensidigt efter sin tids kvinnor och den
närmast föregående generationens. Han hade icke behöft gå många
släktled tillbaka för att finna ett starkt, arbetsamt, begåfvadt och
ofta inflytelserikt kvinnosläkte. Det är grundfalskt att betrakta detta
som underkufvadt af mannen-krigaren. »Underkastelsen begyndte, da
han vendte sig fra Krig og Vold og tog fat paa Kvindens Gerning
— og førte den ud over hendes Rækkevidde.» Därför kan också
författaren skildra den kvinnliga begåfningens egenart på olika
områden: religionens, filantropiens, administrationens, uppfostrans o. s. v.
I kvinnans subjektivism och blick för det momentana och
personliga, hvari hon långt öfvergår mannen, ser Lehmann hennes styrka
och begränsning. Ett intellektualiseradt kvinnosläkte skulle innebära
en gränslös olycka för hela mänskligheten, ty vi ha ej råd att mista
våra instinkter, »Aartusinders menneskelige Erfaring, nedfældede i vor
Organisme». Vår tids planlösa konkurrens mellan män och kvinnor
med ständiga underbud från de senares sida måste ersättas med en
arbetsfördelning och organisation, som tar hänsyn till dessa fakta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
