- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
305

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Framtidens kvinnofråga. Af Hugo Valentin - Gudstrons religionshistoriska ursprung. Af Joh. Lindblom - Nathan Söderblom: Gudstrons uppkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR

ägnadt att höja den offentliga och enskilda diskussionens nivå och att
adla den oundvikliga politiska kampen.

Hugo Valentin.

GUDSTRONS RELIGIONSHISTORISKA URSPRUNG

Ett beundransvärdt herravälde öfver ett jättelikt stoff, en sällspord
förmåga att förstå människan och mänskligt andelif, en aldrig
svikande respekt för det enskilda och det faktiskt gifna, parad med ett
imponerande mod till djärf konstruktion präglar Nathan Söderbloms
senaste stora arbete, Gudstrons uppkomst (Sthlm, Geber, 1914, 400
sid., 8 kr.).

Man må icke gå till läsningen af detta arbete med en förväntan
att där finna en skildring af gudsidéns historia i religionens värld.
Dock ger arbetet mera än titeln utlofvar, lika visst som det från en
synpunkt ger mindre. Det är nämligen i hufvudsak två punkter i
gudsidéns historia som förf. vill belysa, dels den punkt, där
gudsföreställningarna börja tydligare utgestaltas bland de primitiva folken, dels
det skede, hvarunder de världshistoriskt utdanade stora typerna på
det allmänna kulturutbytets och framför allt missionens vägar börja
att träda i samverkan eller tvekamp med hvarandra. Däremot har
förf. afstått från att fördjupa sig i de ursprungliga
gudsföreställningarnas dunkla genesis liksom ock i allehanda drömmerier öfver
»framtidens religion». Historikerns verklighetssinne håller honom stadigt
på historiens fasta vägar, och trots den rörliga och glidande natur, som
kan tyckas känneteckna det stoff, som är samladt i denna bok, kan
den eftertänksamme läsaren icke undgå att på de afgörande
punkterna känna fast mark under fötterna, åtminstone så långt den
komparativa religionsvetenskapen ännu tillstädjer detta.

Segrande öfver alla nog så nära liggande frestelser till falsk
generalisering låter förf. religionernas gudstro leda sitt ursprung ur en trefaldig
källa: animismen, »makt>-föreställningen och »frambringare»-tron. I
sin skildring af animismen, åt hvilken förf. gifver ett komplement i
hvad han kallar »animatismen» eller uppfattningen af tingen såsom
lefvande men utan bestämd själs- eller andetro, häfdar han med kraft den
väsentliga riktigheten af denna Tylors på senare tid af många
motsagda teori. Söderblom gör gällande, att animismen verkligen
kännetecknar primitiv åskådning och att den däri spelar en högst viktig
roll. Till universell förklaring af gudstrons uppkomst duger den dock
icke. Denna har äfven andra med animismen likvärdiga rötter.

Den inom den nyare religionshistorien flitigt studerade föreställningen
bland de primitiva om en »makt», en kraft, som utbreder i sig
tillvaron, »mana», »orenda>, eller hvad den nu må benämnas, ägnar
Söderblom stor uppmärksamhet i sin bok. Han undersöker
förhållandet mellan »makten» och själen, frågan om »makt»-föreställningens
uppkomst samt dess betydelse för gudstron.

Gudstrons tredje rot i de primitivas religion var »frambringare»-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free