Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Svensk och skandinavisk utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 DAGENS FRÅGOR
Men ännu ett par punkter i dr Ibsens föredrag förtjäna framhållas.
En är hans analys af svårigheterna i neutralitetspolitikens problem.
I åtskilligt sammanfaller därvidlag hans uppfattning med de
betraktelser, som i föregående häfte af Svensk Tidskrift anknötos till
några uttalanden af landshöfding Trolle. Den Ibsenska framställningen
förtjänar väl att läsas och begrundas af dem, som här i Sverige söfts
till rö af neutralitetens besvärjelseformel.
Af icke mindre intresse är granskningen af de förväntningar eller
förhoppningar om stormaktsbistånd vid den af dr Ibsen främst
afsedda eventualitet, som framkommit både här och i Norge.
Kritiken af de tyska alliansplanerna är åtminstone delvis fullt
berättigad men erbjuder så till vida intet nytt. Mera anmärkningsvärda äro
däremot synpunkterna på de framför allt i Norge men äfven på vissa
håll i Sverige närda förhoppningarna om engelskt stöd i farans stund.
Bindande synes dr Ibsens bevisning för att med nuvarande
maktkonstellation i Europa dylika förhoppningar skulle komma att visa sig
så tämligen illusoriska. I en kraftmätning mellan stormaktsgrupperna
får man gifvetvis räkna med, att våra lifsintressen och Englands
måhända icke sammanfalla, och för vår egen skull lärer den engelska
politiken hvarken vilja eller kunna offra en enda engelsk sjömans »sunda
knotor». Därom är för öfrigt alls intet att säga: ingen makt vill eller
kan offra sina egna intressen för andras. Att åter söka sin trygghet
i »moraliska» påtryckningar från Englands sida — därtill på en
en-tente-vän, till hvars stöd det i vissa lägen är hänvisadt — därifrån
afråda häfdernas lärdomar; Danmark fick i 1863 — 64 års kris se,
huru mycket Lord John Russells välmenta uppfordringar1 förmådde
påverka makternas intressepolitik. Må vara, säger man, men så önskar
England heller intet annat af oss än orubblig neutralitet. I detta
sammanhang kan det måhända vara lämpligt att — utan att därur draga alltför
vidtgående slutsatser — erinra om ett förslag, som för kort tid sedan,
i sammanhang med danska kungaparets Englandsbesök, framställdes
af en med rätta mycket ansedd liberal tidning, som för öfrigt
ihärdigt och skickligt kämpat för en utjämning af den engelsk-tyska
motsättningen. Detta förslag afsåg Skandinaviens neutralisering i förening
med garanti för alla makters fria tillträde till Östersjön. Hvad
innebär nu, närmare besedt, ett dylikt projekt? Med all rätt, synes det, har
från sakkunnigt håll denna fråga besvarats så: »ett neutraliseradt
Skandinavien, som på samma gång får» — såsom medansvarigt för
Östersjöns bibehållande som öppet haf — »vid tillfälle kläda skott
för Englands intressen och tjäna dess nuvarande vänners syften (d. v. s.
Rysslands mot Tyskland) allt under skenet af vackra fredsdrömmars
förverkligande och den misshagliga militarismens afbräck». Skulle
vådorna för oss af ett dylikt förslags förverkligande vara mindre än
af prof. Fahlbecks tyska alliansplaner?
I denna snöda värld lärer väl för oss som för andra ej finnas
annan lefnadsvisdom än den gamla Gromwellska: »att förtrösta på
Gud och hålla krutet torrt». Ett efter våra behof afpassadt,
väl-ordnadt och effektivt försvar, en fast och målmedveten utrikespolitik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
