Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Tidningsmän. Af Karl Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock varit dåligt, enär det jäktande tidningsarbetet snart nog
brutit ned igen både nervsystem och viljekraft; det första
villkoret för konstant bättring är säkerligen att
alkoholmissbrukaren helt och hållet lämnar en så uppslitande verksamhet som
tidningsmannens. Den viktigaste yrkessjukdomen är
nervositet, och jag har sett mycket svåra fall däraf. Jag kan med
vemod minnas kamrater, som stupat, långt innan de hunnit bli
gamla.
Den duglige tidningsmannen kommer ovanligt snabbt till
jämförelsevis hyggliga inkomster. Så gifter han sig, får barn och
ser sina utgifter växa. Inkomsterna ökas icke längre i samma
raska tempo; han nödgas gripa till extraarbete på ledighetsdagar
och under semestern, något som i längden verkar fördärfligt.
Det är för öfrigt illa ställdt med befordringsväsendet; ett försök
har på senare tiden gjorts med en pressens
platsförmedlingsanstalt, men än så länge utan väntad framgång. Såsom resultat
af en kommittéutredning har det blifvit stadgad praxis, att en
tidningsman åtnjuter tre månaders uppsägning men själf kan säga
upp sig på en månad — skillnaden beroende på den större
lättheten för tidningen att få ny man. Innehafvarna af
specialbefattningar bindas ibland med kontrakt på viss tid.
Man har ofta diskuterat frågan om utbildning till journalistiskt
arbete vid någon läroanstalt, Det förefaller mig dock som om
man öfverskattat betydelsen däraf, enär det sanna
journalistlynnet — mottagligheten för nya intryck, förmågan af snabb
observation och raskt omdöme, liksom att i ord omsätta sina
iakttagelser — icke kan inläras utan är beroende af naturlig
läggning. Vissa kunskaper erfordras naturligtvis, och dessa
kunde förvisso med fördel läras vid en journalistskola, men
faran med en sådan skolas upprättande i vårt lilla land kunde
blifva uppfostran af flera tidningsmän än landets press kan
använda. Redan för närvarande finnes ett större antal
tidningsmän än tidningsplatser.
Tidningsyrket främjar i hög grad danandet af individualiteter.
Den ene tidningsmannen är den andre olik; de äro icke stöpta
i samma form. En redaktion kan därför ej organiseras med
visst antal fasta befattningar, utan arbetsfördelningen får vid
hvarje tillfälle ske med hänsyn till de disponibla
arbetskrafternas egenart. En redaktör utan psykologiskt intresse är
egentligen en anomali.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
