Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Stadshustornet. Af Ragnar Östberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flöjt», »gungande den hvita Svan» och »Brunnsvikens små Najader
höja sina gyldne horn» medan »frusande cascader sprutas öfver
Solna torn». Med gapande munnar står en skock små ungar
och tittar på hur härligheten lyser och försvinner grann som
en fjärilslek och i ett hörn ses några gamla stå och lyssna till
tonerna som till ett eko. Då komma också rätt ofta riktiga
brudföljen öfver Borgargården efter vigseln i Westmans rådhus för
att trafva uppför »jungfrutornet», kasta en blick på jungfrun
däruppe som ligger och ber för sin riddares drakedråp, midtemot,
på taknocken och för att genom tornets irrgångar till sist nå
himlen så nära som möjligt. Dess förinnan ha de dock, som
i lifvet, mycket att genomgå. De nå först nämnda omgång.
Härifrån kunna de se ned, om de ej hisna, mot »De hundras
hvalf», och med kikare stafva sig till inskriptionerna på golfvets
stenplattor. Från denna kupolomgång för en ganska liten
stenport till torngången, en cirka 1 meter bred, hvälfd stigväg, genom
murens tjocklek, ledande upp till tornets öfre rum och
lämnande utsikten fri emellanåt ned mot staden och bort mot
fjärdarna. I murverket afpassade nisch-partier lämna plats för
mötande nedgående från det öfversta höga »Klockrummet». Där
upphör tegelregionen och graniten vidtar. För den som vill än
högre, och det måste naturligtvis brudpar vilja, finnes ett
muradt trapp-parti gående utanpå tornkrönet, och ledande till den
yttre barriäromgången. Från denna rundt tornkrönet löpande
barriär kan vår stad synas åt alla håll och kanter, och långt
»utanför tullarne» synas där, som på en karta, Uplands och
Sörmlands gula fält mot hafvets blå. Man ser också däruppifrån,
om timman och veckodagen är den rätta, hur pontonierernas
vaktparad marscherar från Rålambshof utmed Mälarstrand
mot Stadshusets trädgård, går med klingande spel igenom den
och under södra hvalfven, tågar tvärs öfver Borggården, som
genljuder af trumpetmusiken och går ut igen under
hufvudporten emot Handtverkargatan för att vika af öfver Clara bro
till sta’n.
Men rakt inunder långt ned skymtar pelaren med stadens
skyddspatron, och vid tornets rot, från hvilken allt har vuxit,
hvilar i sitt monument Birger Jarl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
