- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
361

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - »Kamrater emellan». En bok om fransk parlamentsleda och afsmak för rådande regim. Af Verner Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»KAMRATER EMELLAN» 361

Man må vara moderat, radikal eller revolutionär, främst air man
ändå deputerad.» Liksom de i Pekings legationer belägrade
européerna vid den gemensamma kampen för lifvet glömde sina
respektive nationaliteter, så ansättas ju parlamentarikerna inom
skilda grupper af samma slags pockande valmän, af liknande
svårigheter och samma impopularitet. De känna därför behof
att stå skuldra mot skuldra och tillsammans möta den
gemensamma fienden — som är valmannen. »Skillnaden är mindre
mellan två deputerade, af hvilka den ena är revolutionär, den
andre icke, än mellan två revolutionärer, af hvilka den ene är
och den andre icke är deputerad.»

För att vara deputerad, undervisar oss Jouvenel, är det icke
oundgängligen nödvändigt att vara hederlig karl; för att blifva
deputerad är det i alla fall bra att ha-varit hederlig. Särskildt
i provinserna är man rätt sträng och har för öfrigt utmärkt väl
reda på hvarandra, och »ett lagstiftaremandat är närmast ett
betyg om god moral». Efter valet nöjer sig valmannen i regel
med att »l) visa sin vikt och betydelse samt 2) få mottaga bref».
De deputerade, som få 40 bref om dagen från valmän, höra ej
till undantagen, och alla dessa epistlar måste för mandatets
bibehållande samvetsgrant besvaras samt ge i regel anledning till
korrespondens med vederbörande administrativa myndighet.
Därför anser sig också Jouvenel kunna konstatera, att »den
regim, som behärskar våra öden, är hvarken republik,
kejsardöme, kungadöme, aristokrati eller demokrati — det är
korrespondensen».

Ofta beror det på en tillfällighet, i hvilken af de många
grupperna inom kammaren den nyvalde kommer. Tänker han i
regel rösta med högern, så kan han mycket väl låta inskrifva
sig i en avancerad grupp; på så sätt kan han tillfredsställa
desto fler. Är han klok och ärelysten, så väljer han en grupp
med relativ brist på ministerämnen och andra kapaciteter.
Grupperna äro numera knappast några politiska organisationer,
de äro »korporativa sammanslutningar, skapade icke för att
låta en åskådning triumfera, utan för att låta ett visst antal
individer komma fram utan att behöfva knuffas». Af
gammal vana envisas man att ha ett program, men man håller
sällan så synnerligen starkt på dettas förverkligande. Ett
genomfördt program upphör ju af sig själft, »och då man
kanske ett halft sekel varit dess idéer trogen, så är det ju bra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free