Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens frågor
- Världskrigets premisser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Världskrigets premisser.
Då under den senast förflutna våren helt plötsligt i
anledning af en korrespondensartikel i Kölnische
Zeitung den ryska pressen nästan enstämmigt exploderade i en hel
serie uttalanden, alla fyllda af det mest ohöljda och hänsynslösa
tyskhat, beslöt professor Hans Delbrück, den bekante utgifvaren af
Preussische Jahrbücher, att söka erhålla ett från auktoritativt ryskt
håll härrörande omdöme såväl om förhållandet de båda makterna
emellan som äfven om de orsaker, som lågo till grund för den
uppflammande ryska oviljan mot Tyskland. Han hänvände sig därför
till sin kollega professor Paul von Mitrofanoff i Petersburg med en
anhållan, att denne ville i Delbrücks tidskrift framlägga sin
uppfattning af ofvan omtalade förhållanden. Mitrofanoff villfor omedelbart
hans begäran, och i junihäftet af Preussische Jahrbücher för
innevarande år kunde man läsa såväl den ryske vetenskapsmannens
exposé som också hans tyske kollegas däraf framkallade reflektioner.
Mycket uppmärksammade redan vid tiden för deras publicering, äro
dessa uttalanden i den nuvarande situationen af särskildt intresse för
bedömandet af de faktorer, som orsakat världskrigets utbrott.
Det är sannolikt att Delbrücks första intryck, då han tog
kännedom om Mitrofanoffs skrifvelse, var en känsla af öfverraskning. Utan
tvifvel var han fullt beredd på att få höra en del mindre välvilliga
omdömen om sitt land och dess politik, men svårligen kan han hafva
tänkt sig att få ett besked så öppenhjärtigt och obeslöjadt som det
Mitrofanoff gifvit. Den ryske historikerns uttalande formar sig
nämligen till en af ohöljd bitterhet präglad uppgörelse med hela det
tyska kulturelementets roll i Rysslands utvecklingshistoria. Han
påpekar, hurusom redan allt ifrån 1700-talets början det ryska folket
ansett sig plågadt och förtryckt af de tyska ämbetsmän och militärer,
hvilka inkallats af regenterna allt ifrån Peter den store för att
bidraga till genomförandet af Rysslands europeisering, och hur detta
inom alla folklager grundlagt ett outrotligt hat till Tyskland. Under
den tid, då den franska kulturen behärskade Ryssland, förvandlades
hatet så småningom till förakt; i jämförelse med Frankrike föreföll
Tyskland klumpigt och okultiveradt, hvartill äfven kom att det tyska
folkets politiska splittring ytterligare bidrog till att öka den
missaktning man kände för dess allmänna kultur. Inemot midten af det
nittonde århundradet ökades återigen det tyska inflytandet i Ryssland,
särskildt på den vetenskapliga forskningens område. Inom folkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0376.html
