Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Habsburgmonarkien genom Times’ glasögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monarkiens dåvarande tronföljare, som ganska allmänt ansågs umgås med
dylika planer, så har kulan i Sarajevo måhända länkat utvecklingen
in på nya banor.
En studie öfver Donaumonarkien vore ofullständig utan en
framställning af judefrågan. Förf. ägnar däråt en utförlig redogörelse,
hvari emellertid Sombarts omstridda teorier om judarna såsom den
moderna kapitalismens upphofsman intaga en oförtjänt central plats.
Man har beskyllt Steed för antisemitism, men knappast med rätta,
ehuruväl den motsatta ståndpunkten torde ligga honom än mera
fjärran. In toto är väl hans uppfattning den, att under liberalismens
täckmantel judarna i vissa fall utöfvat och utöfva ett fördärfligt inflytande
inom Österrikes ekonomiska och politiska lif, ej minst inom pressen.
För honom står också den af Lueger med obestridlig agitatorisk
genialitet ledda kristligt sociala och antisemitiska rörelsen — frånsedt
naturligtvis dess osmakliga öfverdrifter — som en i många fall
berättigad och nyttig reaktion mot vissa manifestationer af judeinflytandet.
Ja, enligt hans uppfattning företrädde Lueger i sina bästa stunder
just det starkaste i den österrikiska folksjälen — om man nu kan
tala om en sådan.
Efter och i sammanhang med judefrågan behandlar Steed
pressförhållandena närmast i Wien och får därvid ett efter allt att döma
kärkommet tillfälle till en kraftig vidräkning med de officiella
pressbyråerna, särskildt den vid Ballplatz, och de merendels af judar ledda
officiösa tidningarna, hvilka han betraktar uteslutande såsom medel
att vilseleda och förgifta den allmänna opinionen. Tvifvelsutan finnas
på detta område allvarliga missförhållanden. Det österrikiska
pressdepartementet var redan på Bachs och Schmerlings tid — man läse
Bismarcks bref — kändt för sina hänsynslösa metoder, och
samarbetet mellan börsspekulationen och vissa Wientidningar är heller
ingen ny och okänd sak. Man frågar sig blott, om den air af
högdragen dygd, som engelsmannen så gärna anlägger vid bedömande af
andra länders missförhållanden, verkligen är särskildt klädsam hos
en representant för Times i dess moderna skepelse, och om den
standard af oemottaglighet för officiell påverkan äfven i fullt legitima
former, som förf. synes uppställa — om den nu verkligen är ett sådant
dygdeprof — kan upprätthållas ens i den öfver sin höga ställning
i det hela med rätta själfmedvetna engelska pressen. Afståndet mellan
Whitehall eller Westminster och Printing House Square eller Fleet Street
har ibland visat sig för moderna samfärdsmedel icke vara oöfverkomligt,
och Times’ täta och mycket påkostade ryska specialnummer ha äfven
i England tilldragit sig uppmärksamhet. Men den stränga engelska
konvenansen har här som annars varit ett ovärderligt skydd utåt.
En tids vistelse i Paris skulle måhända kunnat öfvertyga Steed om,
att ej ens i fråga om mera ogenerade metoder för bearbetning af
pressen de båda tyska trippelalliansmakterna, såsom han synes vilja
göra troligt, varit eller äro förtappelsens käril framför andra.
Den sista tredjedelen af Steeds arbete utgör en framställning af
Donaumonarkiens utrikespolitik. I sina hufvuddelar formar den sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
