Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens frågor
- Parlamentarisk kultur
- Norrlandslagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphofsmän förutsatte såsom själfklar och väl ansågo som en hörnsten
för vårt folks politiska lif.
Norrlandslagstiftningen.
I den samling Ekonomiska studier, som
öfverlämnades till v. häradshöfding Marcus
Wallenberg på hans femtioårsdag i våras, utgjordes ett bland de värdefullaste
bidragen af prof. Gunnar Anderssons uppsats Ett par problem i
svensk skogspolitik. I denna studie belyser dess författare bland
annat den stora olägenhet för det norrländska skogsbruket, som
förorsakas af de oändligt långa och tidtals nästan trådsmala skiften,
hvari skogen däruppe indelats. Orsaken till att en sådan
uppdelning en gång kommit till stånd är lätt angifven; hvarje
hemmansdels ägare önskade nämligen få vara med om den bästa jorden nere
i älfdalen, och skiftena måste därför som regel sträckas i en lång
linje från älfvarna upp emot vattendelaren. Då ett rationellt skogsbruk
började bedrifvas i Norrland och bolagen samlade stora domäner på
en hand, var detta emellertid för sent att ändra, och bolagsområdena
fingo därför lika väl som böndernas behållna skiften de mest
orimliga former. Till prof. Anderssons uppsats är fogad en karta öfver
Vifsta varfs stora skogsegendomar, där de hundratals isolerade
skogsstyckena åskådligt framträda; och t. ex. Stora Kopparbergs Bergslags
aktiebolags skogar äro om möjligt ännu ogynnsammare utskiftade. En
del dylika skogsskiften äro sådana, att nästan hvarje möjlighet till
skogsvård synes utesluten — prof. Andersson berättar om ett arfskifte
i Lycksele, där hvar arfslott utgjordes af en skog på 22 meters
bredd och 3 à 4 kilometers längd; andra skogar med sådan form
kunna blåsas omkull genom kalhuggning af grannarnas skiften eller
hindras från utdikning genom dessa; och alla utan undantag få sin
vård i högsta grad försvårad och fördyrad genom den olämpliga
formen.
Kanske skall den oerfarne fråga, hvilket sammanhang allt detta
äger med Norrlandslagstiftningen. Sammanhanget är emellertid endast
alltför klart. Liksom så mycken annan ogenomtänkt modern
socialpolitik har den norrländska »förbudslagen» mot bolagens jordförvärf
nämligen icke kunnat höja sig till något förnuftigare mål än att låsa
fast den jordfördelning, som råkade finnas i Norrland år 1906; och
på grund däraf äro skogarna dömda att förbli sådana de då voro,
så länge lagen finnes kvar och åtlydes. Hos en af prof. Anderssons
sagesman bland sågverksägarne har omsorgen om skogen emellertid
segrat öfver laglydnaden, i det att han, realiter för sitt bolag,
anskaffade ett 100 meter bredt och 12,500 meter långt bälte, som
hindrade skötseln af bolagsskogen; och prof. A., som minst af allt
kan misstänkas för förutfattade meningar emot social lagstiftning,
frågar om någon kan »vilja påstå annat än att det var en god och
fosterländsk gärning».
Det är stor skada, att icke denna episod fått tillfälle att figurera
bland exemplen på Norrlandslagens kringgående i landshöfding Widéns
förra året afgifna utredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0391.html
