Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Marx och Engels i belysning af deras brefväxling - Mormonismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390 DAGENS FRÅGOR
het, hvarmed han åt alla håll sökte politiska anknytningar. Det var
inte för inte han under författningsstriden i Preussen citerade den
gamla sentensen: »Flectere si nequeo superos, Acheronta movebo.»
I slutet af sin essay söker Oncken i korthet göra en värdesättning
af Marx’ och Engels’ verk med hänsyn till det tyska statslifvets
utveckling. Han gör därvid till sina några uttalanden af en tysk
nationalekonom, hvilka synas tänkvärda nog för att här finna en plats.
Karl Marx och hans lärjungar, heter det, »ha hos dessa skaror,
som ej kände sig ha någon del i den gamla staten, skapat, om ock
blott såsom ett antagonistiskt klassmedvetande, det nya medvetandet,
att alla äro och måste vara ledamöter i ett samhälleligt helt. Karl
Marx och hans lärjungar hafva bragt det medvetna samhälleliga
tänkandet till kretsar, som förut ej hade någon del i vårt högre
andliga lif, de ha i oräkneliga sinnen uppväckt vördnad för snillet,
sträfvan efter vetenskap, längtan efter kultur, och man får hoppas, att
denna verkan må vara starkare än allt materialistiskt förråande af
agitationsspråket.» I hvad mån denna värdesättning är riktig, kan
ju blott framtiden utvisa. Den vittnar i hvarje fall om det historiska*
studiets förmåga att möjliggöra »ett förstående på sidan om de
politiska dagsstriderna».
Mormonismen, den kanske egendomligaste och från
vissa synpunkter intressantaste af senare tiders
religiösa nybildningar, har hitintills knappast i så hög grad som den
förtjänat varit föremål för forskningens uppmärksamhet. Delvis kan
detta förklaras därigenom att man endast på ytterst få ställen har
tillgång till den litteratur, som forskaren måste känna för att till fullo
kunna analysera den säregna komplex af idéer och känslor, hvarur
Joseph Smiths och Brigham Youngs kyrka vuxit upp, delvis äfven
däraf att man väl knappast kan tänka sig möjligheten af att rätt
kunna bedöma mormonismen utan att på ort och ställe hafva tagit
kännedom om formerna för dess sociala verksamhet, något som af
lätt insedda skäl varit endast ett fåtal intresserade möjligt. Hvad
den förra punkten beträffar, så behöfver man blott äga en ytlig
kännedom om den svenska mormonismens hufvudorgan, tidningen
Nordstjärnan, för att förslå att man af mormonismens för
utomstående och proselyter afsedda litteratur icke erhåller någon riktig
föreställning om de åsikter, som hyllas af de invigde bland De sista
dagarnas helige och som sätta sin prägel på mormonismen som
hierarkisk och social institution betraktad. Nordstjärnan skiljer sig i
stort sedt föga från hvilken annan frikyrklig uppbyggelsepublikation
som helst. De uppsatser, som fylla dess spalter, äro i regel af
allmänt moraliserande innehåll, och som stöd för de däri uttalade
satserna citeras i regeln ställen ur Gamla Testamentet. Mormons Bok
omtalas mera sällan; vanligen finner man den endast framdragen, då
det gäller att bevisa hurusom den moderna forskningen, i synnerhet
arkeologien, när den rätt förstås, bevisar sanningen af de i Joseph
Smiths heliga urkund meddelade, upplysningarna om den amerikanska
Mormonismens
historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
