- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 /
427

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Gilbert Keith Chesterton. Af Ernst Nathorst-Böös

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GILBERT KEITH CHESTERTON 427

pojkar, med tusen upptåg i tanken, trohjärtade blåögda och
med öppna sinnen — och rätt ofta rödhåriga. — Det är
Inno-cent Smith (Manalive) och Patrick Dalroy (The Flying Inn).
Eller ock äro de passionerade fanatici, fångna i förgången tids
bleknade tro (Mac lan i The Ball and the Cross och Basil
Grant i The Club of Queer Trades: Basil Grant är en
uppsluppen och mer världslig fader Brown) — och alla äro de litet
pä sidan af sundt förnuft, de äro lätta karikatyrer af sig själfva.
Mycker mer af kultur och indolens hvilar då öfver hans tysta
kvinnogestalter, hvilkas tonlösa, dräpande repliker förinta de
naiva männen; dessa kvinnor äro ironiska gudsmoderstyper,
fyllda af romantisk skepticism och aristokratisk melankoli; de
hafva en viss skygghet, förenad med cynisk klarsyn; de äro
beliärskadedamer af värld, som sällan förråda en ömmare känsla

— men hos hvilka det varmt mänskliga brister fram vid
anblicken af andras smärta och nöd; de äro högdraget förnäma,
de tyckas förvånade höja på ögonbrynen åt männens passion

— som ändå aldrig är så trotsig som deras egen; de äro
värdiga (dignified) — och sällan glittrar en tår i deras långa
ögonfransar. Det är klart, att Chestertons kvinnogestalter icke ha
något med realistisk konst att skaffa. De äro fantasiprojektioner,
fullt ut lika mycket i det blå som de medeltida trubadurernas.

Chestertons samhällsåskådning utmärkes af hans orubbliga tro
på mobben, och af hans hat mot aristokratin1. Medan de små
och fattiga, mobben, för att ånyo använda Chestertons
älsklingsuttryck, äro personligheter, människor med humor och patos;
t. ex. omnibuskonduktörer »med deras rika tankegång i rokoko»
(The Defendant), är redan aristokraternas korrekta
enformighet Chesterton förhatlig, ej blott därför, att det ursprungligt
originella hos dessa fina herrar förkväfts af monoclens
fashionabla ledsamhet, utan äfven därför, att den stela formalismen
hindrar, att de rent spontana, omedelbara känslorna af
barmhärtighet, medlidande och skämtlynne komma till uttryck.
Men ej nog härmed. De vilja skapa om de fattiga »med deras
Kristusliknande barmhärtighet, deras Shakespeare-skratt och
djupa homeriska vördnad för de döda», till afbilder af dem
själfva, med all deras glädjelösa modernism. Medan för dema-

1 För aristokratiens damer — de tankfulla och vackra — har han un
sentiment un peu tendre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free