Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Gilbert Keith Chesterton. Af Ernst Nathorst-Böös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 ERNST NATHORST-BÖÖS
gogen Chesterton det egentliga problemet ifråga om Englands
aristokrati är, huruvida den är värd ett skott krut, älskar och
ärar han de små och ringa aktade. Chestertons demokratism
är revolutionär. De rika äro tjufvar; när Chesterton bläddrat
igenom bilderna i ett modernt förbrytargalleri, förundrar han
sig öfver frånvaron af lefvande miljonärer (Alarms and
Dis-cursions). Denna åskådning är religiöst betonad. Chesterton
hämtar stöd ur vissa Kristi parabler, och han påpekar
triumferande, hur i medeltiden profeter och helgon gingo till jordens
mäktiga manande och straffande, medan nu
öfverklassfilantro-perna äro nog oförskämda att vilja lära de fattiga. Denna
sociala ståndpunkt är emellertid samtidigt djupt besläktad med
Dickens’. Den hvilar på den »confidence in common men»
(som Chesterton talar om i sin monografi öfver nyss nämnda
författare), på en optimistisk tilltro till massorna.
Men Chesterton stannar ej här. Med sin katolskt färgade
begreppsbildning hyser han icke någon öfverdrifven sympati
för statens tvångsmakt, när det, efter hans sätt att se saken,
gäller oförvitliga medborgares allmänna frihet och oinskränkta
kritikrätt gentemot den världsliga makten. Men dessutom —
Chestertons begrepp om rätt till tvång har en religiös, jå
teologisk motivering, medan modernismens hänvisar på
samhälls-hygieniska motiv och för Chesterton ter sig som en
specialisternas och de förvärldsligade rikas komplott mot fattigman.
Denna misstro har fått sitt sista uttryck i hans senaste,
fantastiska bok The Flying Inn, en satir mot restriktiv
nykterhetslagstiftning, som blott tager bort ett glädjeämne för de fattige
— och som därför är Chesterton förhatlig. — Hela sin
diver-gens mot sina radikala vänner sammanfattar Chesterton i några
ord i en polemik mot Maeterlinck (i Whafs Wrong with the
World).
Han försvarar där »den grundläggande och klara mänskliga
tanken, att en enda god och lycklig människa är ett ändamål
i sig själf», och således ej alls har sin främsta betydelse som
ett led i en världsprocess — utan mål.
I detta sammanhang måste några ord ägnas Chestertons med
triumferande kraft och stor fyndighet förda polemik mot de
företeelser inom nutida socialt och religiöst tänkande, som han
sammanfattar under namn af modernism. Man har visserligen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
