Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Understödsverksamheten under krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450 DAGENS FRÅGOR
kraft från andra företag, som äro i full gång. Äfven på annat sätt
kan dylikt »skapande af arbetstillfällen» verka oförmånligt. Som
exempel kan tagas en notis ur dagspressen angående
Medicinalstyrelsens begäran, att hospitalen måtte berättigas att redan under år
1915 inköpa sina behof af väfnader för 1916, för att på detta sätt
textilfabrikerna skulle kunna beredas ökade arbetstillfällen. Nu har
försports, att textilfabrikerna framförallt hade att vänta stora
svårigheter beträffande tillförseln af råvaror. Är detta sant, skulle ju
Medicinalstyrelsens planerade åtgärd endast bidraga att drifva priserna
i höjden på för lifsuppehället högst nödvändiga varor, under det att
arbetstillfällena alls icke förökades.
Frågan är sålunda långt ifrån enkel. De svårigheter som vår
arbetsmarknad främst har att räkna med äro dels de omläggningar
i näringslifvet, som kriget på grund af våra förändrade förbindelser
med utlandet nödvändiggiort, dels de som härflyta ur mobiliseringen
och dess följder. Krigstiderna ha medfört, att vi framförallt måste
se till att få våra löpande behof täckta och få lämna omsorgen om
framtiden åt lyckligare dagar. Redan därför är det orimligt att för
närvarande lägga ned kapital och arbete på t. ex. kanalföretag, hvaraf vi
få skörda frukterna först om tiotals år, när vi kunna få se nöden grina
mot oss om kanske några månader. För att vår ställning skall bli
hållbar, måste vi dessutom framför allt se till, att vår exportindustri
hålles vid makt och om möjligt utvidgas. Och där ha vi möjligheter
till nya arbetstillfällen. Ty i själfva verket har vårt land under den
nuvarande krisen en sällsynt gynnad ställning. Väl är det sant, att
den neutrala transitohandeln sannolikt kommer att få kämpa med
kanske allt större svårigheter, men vi producera varor, som både
England och Tyskland äro i behof af, och vi ha fri och öppen väg
till båda dessa länder på grund af det för oss särdeles gynnsamma
förhållandet, att hvardera makten helt behärskar det haf, som utgör
förbindelseleden mellan dem och oss. Det är bl. a. detta tillfälle, som
vi måste utnyttja, och hvad som främst måste göras beträffande
arbetsmarknaden är, att den göres tillräckligt rörlig för nödiga
omläggningar i vårt näringslif. Arbetarna måste komma till arbetstillfällena,
icke arbetstillfällena till arbetarna. Det får visst icke förbises, att en
sådan förflyttning af arbetskraften icke blott erbjuder stora
svårigheter utan äfven personliga uppoffringar för arbetarna, liksom en
omläggning af näringslifvet gifvetvis äfVen medför allt annat än glädje
för arbetsgifvarna inom de branscher där omsättningen minskas. Så
är emellertid äfven förhållandet i mindre allvarliga tider, och någon
annan verklig utväg ur krisens bekymmer gifves icke.
Det är emellertid tydligt, att det målet icke uppnås, om man,
hvarhelst till följd af indragningar inom någon gren i näringslifvet
arbetslöshet uppstår, binder kapital och arbetskraft med extra offentliga
arbeten. Tvärtom måste man söka föra arbetskraften och kapitalet till de
näringar, där vi ha mest nytta af dem just nu. Detta kan ske först och
främst genom den offentliga arbetsförmedlingen, som nu kommer att
genomgå sitt elddop; och jämväl ur här framhållna synpunkter är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
