Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Nationalitet och kultur. Af Edv. Lehmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 EDV. LEHMANN
och temperament långt starkare än i deras färgrika dräkter och
karakteristiska hem. Till och med i de högre kretsar, där de
yttre omgifningarna först nu frigöra sig från kosmopolitiska
förebilder och taga färg efter marken, har lifvet förts i en stil,
som med hvar kulturperiod, reformation och renässans, roccoco,
romantik och den nya tidens realism — genom »alla fem r’ena»,
som man kallat det — har skapat en städse alltmera utpräglad
och fastslagen typ. Och denna har sitt ursprung icke i någon
folkloristisk sed eller besynnerlighet, utan i historiska bedrifter
och upplefvelser, i religiösa och moraliska ideal, och har yttrat
sig fullt så mycket i vetenskapligt och konstnärligt skapande
som i det samhälleliga och privata lifvet. En Linné, en
Swedenborg, en Boström, en Wallin har haft lika mycket att
betyda i detta samspel som en Bellman, Tegnér eller Selma
Lagerlöf. Men karaktäristiskt för Sverige är, att de stora
konunganamnen stå först bland de män, som ha lagt grunden till
typen, utan att detta, som i Preussen, betyder ett kommando öfver
folket. Denna organisatoriska verksamhet ofvanifrån i ordets
både ideella och sociala mening i förbindelse med det starka
folkliga underlaget är förklaringen till att den svenska kulturen
kunnat bibehålla sin nationella egenart trots svenskarnas
utpräglade tendens att forma sig efter främmande förebilder. Men
om detta icke betraktas ur synpunkten imitation, ulan som
läraktighet, som ett periodiskt intensivt upptagande af främmande
kulturstoff — vare sig fransk roccoco eller tysk romantik eller,
i svagare förtoningar, elementen östanifrån i svenskt
magnatvälde och high-life — så är detta blott ett desto starkare
vittnesbörd om hvilken samverkan med yttre kultur det vill till,
och hvilket mått av främmande stoff en stark nationalitet kan
tåla, om den skall växa ut till sitt fulla omfång och få
användning för alla sina krafter.
Det är sedd i detta historiska perspektiv man har att förstå
den utomordentliga betydelse, som de skandinaviska ländernas
kultur haft i den nu härskande kulturperioden, särskildt sådan
denna formar sig i Tyskland. Alla tre ha gifvit andliga och
konstnärliga impulser till det under sitt militära och
industriella uppsving estetiskt nödlidande Tyskland.
Hur sparsamt diktningens källor flödat i det stora landet
under denna dess stora tid, nödgas i själfva verket hvarje
skildring af det sista släktledets litterära lif bekänna. Och hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
