Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Socialdemokratien och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510 DAGENS FRÅGOR
lade sig den tyska socialdemokratins plikt var klar — icke att
försöka en kupp utan att hålla Ryssland inom dess gränser.»
Att viljan till fred i det längsta funnits hos de socialdemokratiska
partierna, därom vittna dessa dokument, lika väl som de hvita, gula
och grå böckerna vittna om utrikesledningarnas ansträngningar att
besvärja stormen. När denna ändock kom öfver folken, när det blef
en plikt för socialdemokratien att förbli passiv och för statsledningen
att mobilisera, så beror det på, att det finns sådant här i världen som
är värre att utstå än kriget och ansvaret för kriget.
Det var därför som de tyska socialdemokraternas taleman i
riksdagen förklarade: »För vårt folk, dess frihet och framtid står
mycket, om ej allt på spel, om den ryska despotismen segrar, denna
despotism som fläckat sig med sitt eget folks bästa mäns och kvinnors
blod. Det gäller att afvärja dessa faror, att betrygga vårt eget lands
kultur och oberoende. Då uppfylla vi hvad vi alltid sagt. I farans
stund lämna vi icke det egna fosterlandet i sticket.» Eller som den
belgiska socialismens hufvudorgan skref den 5 aug. beträffande
Tysklands anbud: »Hvad var det Wilhelm och hans diplomater fordrade
af oss? Icke så mycket, men dock krossandet af vår neutralitet,
af-ståendet från vår själfständighet, förrådandet af våra internationella
förbindelser och nedsättandet af vår nationella värdighet — — —.
Mer begärde man icke af oss. Och för det lofvade man oss Judas’
trettio silfverpenningar för att godtgöra skadan och betala vår
servi-litet — — —. Man har kunnat säga förut, att den belgiska nationen
var ett litet folk af köpmän; kanhända, men vi äro ännu icke
färdiga att sälja vårt blods ära, respekten för besvurna fördrag och vår
fäderneärfda frihet för tyska pengar!»
Från alla de krigförande ländernas socialdemokratier komma
liknande uttalanden. Arbeiter-Zeilung, de österrikiska
socialdemokraternas hufvudorgan, skrifver den 5 aug: »Hur än ödets tärningar
komma att rulla — och med vårt hjärtas mest brinnande önskan
hoppas vi på seger för det tyska folkets heliga sak — bilden af
den tyska riksdagen skall i historien framstå som en dag af den
stoltaste och mäktigaste lyftning af den tyska anden — — —. Om
diplomaterna handlat rätt, om det måste gå som det gått, det må
senare tider afgöra. Nu står den tyska nationens lif på spel, och
då finns det ingen vacklan eller tvekan. Det tyska folket står enigt
i sitt järnhårda oböjliga beslut att icke låta underkufva sig, och
hvarken död eller djäfvul skola lyckas besegra detta stora duktiga folk,
vårt tyska folk. — — — Och sålunda drager nu det tyska folket
enigt ut i kamp för att bevara sin slutliga och nationella existens.
På den andra sidan eländiga spekulationer, schackrarekoalitioner, dem
hvarje sedlig idé fattas.» Daily Citizen påvisar skarpt det orimliga i
Englands deltagande men fortsätter: »Vi äro i strid med en makt,
som har ställt sig i kamp på lif och död med vårt land. Det är
ett faktum, som intet argument kan förjaga, intet beklagande ändra.
Enär vi stå inför en allvarlig fara för vår nationella existens, måste
vi alla hålla ihop i försvaret af vårt fädernesland.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
