517 (Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - En gengångare - Ekonomisk krigsberedskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

band samhället enligt förf. tvingar individen att i stället för två
människor draga försorg om fyra eller sex; detta är nämligen »den
konstlade lag, hvarigenom det hittillsvarande samhället omedelbart
framkallar fattigdomen» (sid. 175).

Det är intet tvifvel, att vissa individualistiska idéströmningar för
närvarande tränga sig fram, och på vissa punkter har
kommendörkapten Keysers tankegång likheter särskildt med georgeismens
samhällsfilosofiska sidor, såsom helt naturligt är, då dessa likaledes gå
tillbaka till den gamla individualismen. Utan tvifvel är äfven ett
dylikt inslag väl behöfligt i en tid, då det organiserade samhällets
möjligheter inom det ekonomiska lifvets sfär öfverskattas så ofantligt
som för närvarande; och en närmare granskning af t. ex. den
georgeistiske danske läkaren Severin Christensens på svenska öfversatta
bok Social etik (Sthlm, Norstedt 1913, 367 sid., 2,75 kr.) skulle erbjuda
åtskilligt af intresse äfven för nutidens problem. Det intresse, som
den här närmast berörda skriften erbjuder, är däremot uteslutande
historiskt. Dess utgifvare, revisor Keyser, kan noga taget med skäl
göra anspråk på tillmötesgående för sin vackra önskan att — då han
fullständigt gillar bokens innehåll i dess nuvarande skick — »alla de
klandrande omdömen, som om den med säkerhet komma att fällas, må
riktas mot» honom ensam; ty hans fader hade sin goda ursäkt i
tidens andliga miljö, hvilket utgifvaren däremot icke har. Redan en
ganska anspråkslös kännedom om den nyare litteraturen i den
vetenskap, hvars räckvidd han så starkt öfverskattat, skulle ha kunnat rädda
från de flesta af misstagen i boken. Men det är möjligt, att den då
förblifvit outgifven.

Ekonomisk krigsberedskap.

Under den tid af oafbruten politisk oro, som
föregick den nuvarande världsbranden, var frågan om vår
finansiella krigsberedskap upprepade gånger på tal, utan att man
hört något om hvad som i det hänseendet blef åtgjordt. Emellertid
kunna vi nu uppta det med ett visst jämnmod, också om intet alls
blifvit af i saken; ty det nuvarande krigets lärdom har åtminstone
hittills närmast varit, att dylik beredskap efter förut godtagna linjer
visat sig så godt som värdelös.

Framför allt gäller detta guldsamlingarna. Efter mönster
ursprungligen från Tyskland, där såsom bekant en del af den franska
krigsskadeersättningen (120 mill. mark i guld) upplades som krigsskatt i
Julius-tornet i Spandau, ha alla de stora fastlandsmakterna under särskildt
senaste år samlat guldskatter med nästan feberaktig girighet. Man har
vanligen ansett dessa medel behöfliga främst för att bekosta
arméernas mobilisering i omedelbart sammanhang med krigsutbrottet men
dessutom öfverhufvud taget för att bli i tillfälle att något uppskjuta
tidpunkten för det första krigslånet. Det borde emellertid ha varit nära
nog ett axiom, att om guldet skulle kunna tjäna dessa syften, så
måste det gifvas ut; sker icke detta, gör hvilken inhemsk kassareserv
som helst samma nytta. Nu är förhållandet, att med undantag af
England, som — väl att märka — icke samlat guld, alla de

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1914/0523.html

		Svensk Tidskrift / Fjärde årgången. 1914 / 517 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|