Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Tysklands ekonomiska utveckling under senaste århundraden. Af Gustav von Schmoller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o30 GUSTAV von SCHMOLLER
läggning. Det segerrika slutförandet af dessa strider gaf den
tyska folkhushållningen ett jättelikt uppsving, och Tyskland är
sedan dess vid sidan af Storbritannien och Förenta staterna
världens främsta och rikaste industriland. Denna utveckling förlöpte
icke utan stora rubbningar; men särskildt hausseperioderna
1895 — 1900, 1902—1906 och slutligen 1908—1912 visa en
tillväxtprocess inom den tyska folkhushållningen, som väl är utan
motstycke.
Folkmängden i det område, som Tyska riket nu omfattar,
uppgick 1850 till 35, 1870 till 41, 1900 till 56 och 1910 till 65
millioner. Värdet af Tysklands utrikeshandel var 1850 i rundt tal
1,000, 1870 4,000, 1900 10,000 och 1912 19,000 millioner mark;
det sistnämnda året voro motsvarande siffror för Storbritannien
23,000, för Frankrike 11,000 och för Förenta staterna 14,500
millioner mark. De tyska järnvägarna omfattade 1850 6,044,
1870 19,575, 1900 51,391 och 1910 61,148 km.; deras
anläggningskapital 1910 var 17 milliarder mark, antalet sysselsatta
tjänstemän och arbetare 1911 713,187 personer, antalet
tonkilometer 61 och personkilometer 37 milliarder. Den tyska
nationalförmögenheten uppskattades 1895 till 200 och är nu 300
milliarder mark. Den tyska nationalinkomsten beräknade man 1895
till 22—25 milliarder mark och nu till 40, af hvilka 7 gå till
offentliga ändamål, 25 till privata och 8—8a/2 falla på den
årliga förmögenhetstillväxten (detta enligt Helfferich). Statistiken
för kreditorganen samt yrkes- och handelsstatistiken visa siffror,
som motsvara de ofvan angifna.
Man älskar att karakterisera denna stora omhvälfning genom
slagord. Tyskland, heter det, har från ett åkerbrukande land
förvandlats till en industristat. Näringarna, säger man,
koncentrera sig; bolagsbildningen har utträngt den individualistiska
företagsorganisationen; kapitalismen har segrat. Idel
generaliseringar, som blott genom fast begränsning få en klar betydelse.
I England har industrien segrat öfver åkerbruket på ett helt
annat sätt än hos oss. Kapitaltillväxten är ett godt; men
kapitalisternas herravälde öfver stat och storindustri kan i högst olika
grad göra sig gällande. Tyskland har aldrig haft parlament och
ministärer, i hvilka kapitalisterna härskade som sådana; också
i dess stora företag härska de stora affärsbegåfningarna snarare
än kapitalisterna. Det är socialistisk humbug att föreställa sig
kapitalet likt en vampyr, som utsuger arbetarnes blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
