Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Tysklands ekonomiska utveckling under senaste århundraden. Af Gustav von Schmoller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLANDS EKONOMISKA UTVECKLING 531
Tysklands sociala struktur har under åren 1850—1910 ändrat
sig i ofantlig hög grad, men den är ännu i dag socialt
gynnsam i jämförelse med Storbritanniens och Förenta staternas.
Fyra femtedelar af Tysklands åkerjord brukas i enheter på
mindre än 100 hektar; bondeklassen är alltjämt förhärskande och
har icke minskats under de sista 60 åren. Kunde man
genomföra en nykolonisation i nordöstra Preussen på 200,000
medelstora jordbrukare och lika många småbönder och daglönare, så
skulle den tyska agrarförfattningen vara alldeles sund.
Tyskland genomförde sin öfvergång till industriland med
bibehållande af en utbredd industriell medelklass. Det behärskas ännu
i dag af ett människovänligt, socialt kännande furste- och
ämbetsmannavälde, som utan tvifvel har sina fel, men icke dem
som tillhöra en vinningslysten penningaristokrati. De tyska
företagarne i öfvergångstiden 1840—1880 voro öfvervägande
ar-betarvänliga, delvis som sociala reformatorer verkande män,
Beckerath, Mevissen o. s. v., hvilka gåfvo öfver 1,000
Reichsta-ler till insamlingen för Karl Marx i Köln. Också i våra dagar
äro de arbetarfientliga -skarpmakarne» icke de stora företagarne,
utan arbetsgivarföreningarnas sekreterare, hvilka tro sig
uppskattade allt efter den skärpa och häftighet, hvarmed de angripa
de socialdemokratiska ledarne och katedersocialisterna.
Öfvergången till bildandet af en lönarbetareklass, som kan räknas i
millioner, försiggick i Tyskland efter det allmänt skoltvång för
länge sedan genomförts, ett godt folkskoleväsen uppstått och
den allmänna värnplikten verkat höjande och uppfostrande på
hela folket. Preussiska generaler yrkade redan 1830—1840 på
afskaffande af barnarbetet i fabrikerna. Tyska statens
obligatoriska sjukkasseväsen går tillbaka till en rhenländsk bankir, v.
d. Heydt, som blef minister. Tyskland har på långt när icke
haft ett så utbredt proletariat som England 1780—1880.
Men det sociala grundproblemet inställde sig dock äfven i
Tyskland, om än i mildare form än i de västra och de
koloniala kulturstaterna. Detta problem lyder: hur skall man kunna
ge millioner af penninglönarbetare en sådan aflöning,
lefnads-standard och bildning samt sådana institutioner, att de höjas
därigenom, att de utan alltför stora strider, utan revolutionära
tendenser låta infoga sig i stat, samhälle och folkhushållning?
Hur skall man kunna få landsbygdens en gång lifegna, i sin
yrkesutöfning vid vana och tradition bundna arbetare att nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
