Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - De främmande nationaliteterna i Ryssland och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan i Galizien, efter undertryckandet af oroligheterna år
1848, polackerna småningom erhållit en privilegierad ställning
både inom den galiziska landtdagen och vid universitetet i
Lemberg, hvars undervisningsspråk i de allra flesta ämnen blifvit
polskan, uppkom en nationell ukrainsk rörelse riktad mot
polackerna. Men den österrikiska regeringens obenägenhet att på
polackernas bekostnad tillmötesgå de ukrainska patrioternas
fordringar, som därtill voro mycket demokratiska, vållade att
dessa började kasta sina blickar mot Petersburg i hopp om att
den ryska tsaren skulle annektera deras land. Efter slaget vid
Sadowa, där Österrikes svaghet tydligt framträdde, gingo de
ända därhän, att de förklarade det ukrainska språket endast
vara en rysk dialekt och hvarje arbete på en särskild ukrainsk
litteratur bortkastad möda, då en gång en rysk litteratur redan
existerade. Under årens lopp uppstod dock äfven en annan
politisk åskådning. Ett »radikalt» parti bildade sig, hvilket sökte
befrämja de ukrainska nationella idéerna och uppställde östra
Galiziens autonomi inom Österrike såsom sitt mål. Rörelsen
antog senare revolutionära former, såsom under valen till
riksdagen 1895—97, studentoroligheterna i Lemberg 1901,
agraroroligheter 1902 och mordet på grefve Potocki. Slutligen skänkte
den senaste österrikiska valreformen ukrainarna ett stort antal
nya platser i riksdagen i Wien, och nu går den ukrainska
rörelsen i hufvudsak ut på ökadt inflytande i den galiziska
landtdagen och ukrainisering af universitetet i Lemberg.
»Men de svaga resultat» — skrifver Jaroslav Fedostsjuk —
»som ukrainarna uppnått inom området af sin nationella
renässans, oroade den ryska regeringen, som fruktar ett »Ukraina
irredenta» i Galizien. Mycket stora ryska summor hafva ställts
till disposition af de russofila ruthenerna för att motarbeta den
ukrainska rörelsen och vinna folket för den ryska saken.»
Norr om Ukraina ligger Hvita Ryssland, omfattande
guvernementen Vitebsk, Mohilev och Minsk med en befolkning
uppgående till 4 millioner. Äfven detta område skiljer sig till språk,
seder och religion från Storryssland, och revolutionsåren, som
öfverallt medförde ett lättande på regeringstrycket, visade, att
också bland denna befolkning, hvilken räknas till den fattigaste
och mest förtryckta i Ryssland, fortlefver känslan af nationell
särställning. Men liksom i Galizien är det icke mot regeringen
hatet i främsta rummet vänder sig, utan mot öfverklassen, mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
