Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8
- Dagens frågor
- Folkstämningar om krigets art och orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Folkstämningar om krigets art och orsaker.
Alltjämt väller det fram en flod af
officiella aktstycken, politiska tal och
manifest, tendentiösa telegram, officiösa och privata broschyrer samt
tidningsartiklar från de krigförandes krets, alla berörande krigsorsakerna
eller krigets verkliga art, innebörden af seger eller nederlag från den
ena eller andra parten. Man kan knappast säga, att en framtida
häfdateckning hittills däraf, om man undantager de officiella
aktsamlingarna, kan ha fått många öfverbevisande bidrag till jättekrigets
orsaksproblem. Däremot utgör naturligtvis denna ständigt utsvällande
polemiska litteratur ett synnerligen värdefullt material för
kännedomen om folkstämningen i skilda länder under krigets återverkan
samt äfven rörande stridsmetoderna från olika håll i det oblodiga
krig med penna, bläck och trycksvärta, hvilket pågått jämsides med
kampen i skyttegrafvarna. Om själfva orsaksproblemet gäller under
tiden hvad som uttalats i den på ärkebiskop Söderbloms initiativ
tillkomna evangeliskt kyrkliga internationella meningsyttringen för
fred och kristtrogen fördragsamhet: »De verkliga, djupa orsakerna,
som i tidens lopp hopat sig, och fredsbrottets närmaste anledningar
skall historien utröna.» Nästan i alla länder föregripes emellertid
denna historiens dom, och omedvetet gör nog hvarenda af kriget
intresserad person både i krigförande och neutrala länder i sina
innersta tankar sig skyldig till en dylik lika närliggande som ursäktlig
förseelse. När t. o. m. neutrala åskådare endast ofullständigt och
med våld på egna känslor kunna tvinga sig till att något så när bevara
opartiskhetens köld, så kan man ej begära mycket i den delen af
dem, hvilka ha sina minnens och sina förhoppningars hem i de
brinnande husen.
Utan försök till någon ingående värdemätning eller kritik af gängse
stridiga uppfattningar af krigets art och orsaker skola några få af
de mest spridda, »folkliga» krigshypoteserna här i största korthet
antydas.
I Tyskland, där man ju har att kämpa mot »Feinde ringsum»,
har så småningom den öfvertygelsen blifvit alltmera bergfast, att
kriget är frukten af en grannarnas och rivalernas sammansvärjning
mot själfva det tyska folkets lif eller åtminstone mot den »plats i solen»,
det armbågsrum, som för en stormaktsnation kräfves, om lifvet skall
vara värdt att lefva. Under krigets första dagar behärskade ännu
intrycket af dess direkta ursprung ur den östeuropeiska konflikten i
stor utsträckning sinnena, och man fattade kampen som ett
germanernas värnande af sina heligaste ägodelar mot det österifrån
inbrytande slaviska barbariet. Sedermera har, förefaller det, hatet mot
England skjutit den ursprungliga uppfattningen åt sidan. Man känner
sig i sin högsta nöd förrådd af en germansk broder, som af lumpna
krämarmotiv och för snöd vinning sänder egna legoknektar från gator
och gränder och allehanda färgade underhafvande och affärsvänner
mot den germanska folkhären.
I England och kanske än mer i de brittiska kolonierna behärskas
folkmeningen af två lika ensidiga hypoteser om krigets ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1914/0595.html
