Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - En Strindbergsöfversättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vill säga den franska upplagan. Dr Landquists öfversättning måste
ur vetenskaplig synpunkt, betecknas som en öfverloppsgärning; en
forskare, som med förbigående af originalet begagnade sig af
densamma, skulle därmed göra sig skyldig till en metodisk blotta af det
mest betänkliga slag.
Icke heller ur någon annan synpunkt kan något som helst stöd
uppletas för den nu föreliggande öfversättningen. En dåres
försvarstal kan icke ställas på samma nivå som de öfriga bland Strindbergs
verk, där författaren öppet och osmyckadt skildrat sina erfarenheter;
det är af helt annan beskaffenhet. I arbeten sådana som
Jäsningstiden, Författaren eller Inferno finner man vid sidan af många
frånstötande episoder en mängd intressanta detaljer, hvilka icke endast
sprida ljus öfver Strindbergs eget inre lif utan äfven bidraga till att
beriktiga vår uppfattning af hela dåtidens åskådningar och tänkesätt.
Det är sålunda exempelvis alldeles otänkbart att någon skulle kunna
skildra den stora religiösa kris som bröt in under 1890-talet utan att
taga hänsyn till Inferno och Legender. Men af dylikt tidshistoriskt
intresse finner man intet i En dåres försvarstal. Detta verk är
endast och allenast en ihållande vredesparoxysm, en hänsynslös
anklagelse framkastad af en man, hvars ohejdade hat fört honom till
vanvettets gräns, en af maniakaliskt ursinne präglad vedergällning för
förmenta oförrätter; af konstnärligt värde finnes där icke ett spår.
Tilldragelserna följa hvarandra som i en dagbok och återgifvas utan
att författaren ägnat dem den ringaste bearbetning. Karaktärerna äro
framställda i färger så grella, att hela skildringen ur denna synpunkt
måste betecknas som i stort sedt onjutbar, och hvad detaljerna
beträffar, så kan man utan öfverdrift säga, att litteraturen öfver hufvud
taget äger få verk som i ohöljd vidrighet kunna täfla med detta.
Man måste alltså fråga sig, hvilka skäl, som varit bestämmande för
förlaget och öfversättaren, då man beslöt sig för att införlifva En
dåres försvarstal med den under utgifning varande
Strindbergsupplagan. Ur vetenskaplig synpunkt hade möjligen ett omtryck af de
franska upplagan kunnat försvaras, då denna numera är ytterst
sällsynt och svåråtkomlig; en öfversättning däremot kan blott hafva
blifvit planerad med tanke på att för den stora allmänheten, i hvars
ögon boken genom sin egenskap af lätt genomskinlig nyckelroman
har ett visst skandal- och sensationsintresse, underlätta tillgången till
densamma. Det är mot detta tillvägagångssätt som en bestämd
protest bör och måste inläggas. Den kritiklösa Strindbergsförgudningen
må hafva sina anhängare på hur många håll som helst, så kan dock
detta icke motivera en ur vetenskaplig och konstnärlig synpunkt
öfverflödig svensk öfversättning af ett verk som ej kan bringa sin
författare annat än vanära och ej heller hos en läsare med utvecklad
moralisk eller estetisk känsla kan framkalla något annat intryck än
vämjelse och afsky. Den Bonnierska firman borde hålla sig för god att
förse den svenska bokmarknaden med dylik smutslitteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
