- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1915 /
68

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Svensk politik - Ryssland såsom Tysklands motståndare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

publikationer, att »Wilhelmstrasses organ i Stockholm ej ens äro
svenskvänliga».

Det skulle tyvärr icke vara svårt att utvidga den nu gifna
exempelsamlingen med citat från flere tidningar; men härmed vore
ingenting vunnet, utan tvärtom vore det ägnadt att tillmäta dessa
omdömeslösa uttalanden långt större betydelse än de i verkligheten äga.
Hela den sinnesförfattning, som i dem kommer till uttryck, är utan
tvifvel en följd af det förbud emot utrikespolitik, som så länge ägt
gällande kraft inom vår »upplysta» allmänna opinion, att vi alldeles
glömt bort att se andra länders politik från den enda synpunkt som
ett andligen friskt folk har lof till — från landets egen synpunkt.
»I känslopolitik finns intet spår af reciprocitet»; och vi ha därför
också blifvit behandlade just så som Bismarck skildrar, medan Italien,
Rumänien och andra realpolitiskt ledda stater trakterats med
synnerlig égard från båda hållen. Den svenska folkmeningens eller rättare
de svenska folkmeningarnas beskaffenhet har i själfva verket försvårat
en svensk utrikespolitik under hela kriget, såväl under dess första som
under dess andra fas. Från denna synpunkt har Malmö-mötet sin
stora betydelse; det är en eftertrycklig förklaring af vår vilja att
icke låta drifva oss in i ett läge som vi icke önska; och därför ha
båda de stora maktgruppernas språkrör i den utländska pressen rätt,
då de ansett mötet riktadt mot motpartens öfvergrepp — liksom mot
vederbörandes egna. Det är en nödvändig förutsättning för att svenska
folket skall gå välbehållet ut ur den väldiga kris, som man ännu ej
tillnärmelsevis ser slutet på, att endast och allenast svensk politik
drifves af styrelse och styrda.

Ryssland såsom Tysklands motståndare.



Den stora massa af folkliga
upplysnings- och agitationsskrifter, som under det
pågående stormaktskriget utgått från de kämpande makternas litterära
och vetenskapliga kretsar, utgör i allmänhet, det torde utan orättvisa
kunna sägas, hvarken någon vederkvickande eller någon gifvande
läsning. Allt för ofta utmärkas de af en ensidighet, som i kampens
hetta må vara förklarlig, om också ej upplyftande, lika ofta af en
synpunkternas fattigdom, som hos bärare af frejdade vetenskapliga eller
litterära namn kan synas förvånande. Det sagda hindrar emellertid
ej, att man inom denna krigspublicistik påträffar också skrifter af
stort intresse och värde, såsom vältaliga och pregnanta uttryck för de
känslor och stämningar, som röra sig hos de kämpande folken, eller
såsom rika på fakta och synpunkter, som kasta ljus öfver tillkomsten
af den kanske väldigaste maktkonflikt häfderna hittills vetat omtala.

Till det senare slaget af skrifter hör tvifvelsutan den lilla essay
om Russland als Gegner Deutschlands, som den bekante
Berlinhistorikern Otto Hoetzsch publicerat i den af Georg Irmer, Karl
Lamprecht och Franz von Liszt utgifna serien »Zwischen Krieg und
Frieden». Hoetzsch tillhör de mera kända bland den osteuropeiska
historiens västerländska idkare. Han är en bland utgifvarne af den
utmärkta »Zeitschrift für osteuropäische Geschichte» och har nyligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free