- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1915 /
76

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Krigets retrospektiva lärdomar - Kyrkan, kriget och nationalismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådana som dessa: Kan riket i längden få förblifva neutralt? Är det
dess eget bästa att under alla förhållanden förblifva neutralt? Eller,
om det tvingas ut ur neutraliteten, till hvilken sida bör det i sitt
eget intresse gå? Är det icke så, att vi i denna tid vida bättre än
på länge kunna fatta allt det dryftande af dylika spörsmål, som
fordom upptagit rikets främste män, dess regenter och andra? De
bekanta voteringarna i rådkamrarna om allians åt det ena hållet eller
åt det andra — med Frankrike eller Holland, Ryssland eller
Brandenburg o. s. v. — vinna i klarhet och lif, och där bakom skymtar
man långt mera verklighetstroget än förr den spänning om utgången,
som röjde sig både hos de främmande makternas ministrar och hos
dem bland våra egna landsmän, som betraktade Sveriges egna
intressen såsom närbesläktade med den ena eller andra kämpande
grannmaktens. Tycker man sig icke nästan kunna följa svenskarnes
konferenser med Pomponne och Casteja, Guy Dickens och Ostermann?
Bakom voteringarnas och konferensernas spänning lågo dock ytterst
de allvarsamma frågorna om huru rikets framtid bäst skulle
säkerställas.

Frågorna besvarades olika vid olika tillfällen. Ett kan man dock
finna som facit af dem alla. När frågan på allvar skulle ställas, fick
det icke blott gälla ögonblickets materiella ro och beräkningar. De
duktigaste svaren hafva gifvits, då en smula framsynthet var med,
och tillbörlig hänsyn togs till hvad som under tiderna visat sig vara
Svea rikes beståndande lifsintressen och uppgifter. Ett annat har
också alltid visat sig bestå, det, att den bästa utsikten att få lefva
sitt eget lif hade man alltid, då rikets försvarskrafter voro bäst
tillgodosedda, och då det alltså stod så mycket makt som möjligt bakom
orden.

Kyrkan, kriget och nationalismen.



Bland alla de frågor, som genom världskriget
förlänats de personliga problemens hela
aktualitet, torde i mycket vida kretsar ingen framträda mera oundvikligt
och te sig mera svåråtkomlig än den fråga, kristendomen i förhållande
till kriget, respektive nationalismen, hvilken framkallat rektor Manfred
Björkquists
framställning Kyrkan, kriget och nationalismen.

De här presenterade fyra uppsatserna, Kriget och Kristi
kärleksbud, Ungdomen inför de vacklande idealen, Krigsguden, Kyrkligt och
nationellt, utgöra fristående föredrag och uppsatser, sammanhållna
genom likartadt ämnesval; en omständighet, hvilken ger den naturliga
förklaringen till att en och samma tanke flerstädes återkommer i
skilda sammanhang, om än gärna med någon ny accent.

I öfversiktlighetens intresse torde det låta sig göra att återföra
framställningens ledande tankar på några få: frågorna om nödvärn
och försvarsrätt, om mellanfolklig gemenskap och världsfred samt om
nationalitetsidén — belysta ur »kyrklig» synpunkt.

Predikar Kristus ögonblicklig afväpning? Att kristendomens mål
är ett kärlekens gudsrike, och att den uppfattning, som i kriget ser
ett nödvändigt och alltid förblifvande led i utvecklingen, icke låter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free