Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hvad många svenska nationalister tänka. Af Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD MÄNGA SVENSKA NATIONALISTER TÄNKA IH
Den tyska faran i Sverige är icke en konstruktion. En hel rad
järnfält i vår gamla Bergslag och ett af våra förnämsta
järnbruk äro i tysk besittning. Här och hvar i de små städerna
där uppe träffar man ett litet nyuppfördt palats, och där bor
någon bergverksassessor från Westfalen. De tyska
cellulosafabrikerna lågo härom året i underhandlingar om köp af svenska
skogar. I handelsvärlden och sällskapslifvet är det tyska
inflytandet i tillväxt. Man kommer in i ett slutet sällskap, och
sitter icke vid bordsändan en tysk, vaken och iakttagande.
Tysklands önskan är att få oss in i den förberedda centraleuropeiska
handels- och tullunionen. Detta betydde slutet på alla
framtidsförhoppningar om ett själfständigt svenskt näringslif. På det
ekonomiska området gå våra hufvudintressen icke parallellt
med, utan snarare vinkelrätt mot Centraleuropas. Hvad här
sagts får ingalunda fattas, som förringades faran af engelsk
kapitalinvasion och kommersiellt tryck. De engelska
öfvergrep-pen nu under handelskriget ha varit större än de tyska. Men
åt det hållet ha vi säkert rygg. Ser man därtill längre in i
framtiden, så är nog faran från Tyskland större, icke minst
emedan så många ej vilja se på det ögat.
Det är vidare nattsvart pessimism, då man icke tror att Sverige
kan pånyttfödas utan genom Tyskland. Liksom nationer alltid
befrukta hvarandra, ha vi mycket att lära af tyskarnas stora
egenskaper, kanske främst deras slaviska och judiska
lynnes-drag: tålmodighet, uthållighet, sparsamhet, anpassningsförmåga,
disciplin. Men utan att blunda för våra fel ha vi ingen
anledning se oss själfva öfver axeln. När så mycket kunnat göras
af den tyska ungdomen, som aldrig jumpat på isstycken och
gått på skidor genom Dalarnas skogar, hvad skall då icke
kunna göras af den svenska? Vi äro rasrenare och mera
mejslade personligheter; vi ha äfven större anlag. Vårt afskilda
läge, vår kapitalsvaghet och vår brist på kol ha hindrat oss.
Men vi ha en stor framtid, blott vi icke pantsätta vårt bohag
till den ena stormakten i desperation för den andra. Vårt svenska
sätt att tänka och känna, vår ironi, vår folkhumor, vår specifika
nordiska form af geni måste vi också bevara undan en
främmande nationalanda. Den gamla konservatismen ser med
naturligt bekymmer våra lyten. Må den unga konservatismen ta i
tu med dessa, men så att svenskhetens egen lifskraft får verka
förnvelsearbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
