Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hvad många svenska nationalister tänka. Af Nils Wohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAD MÅNGA SVENSKA NATIONALISTER TÄNKA 15
men icke törs; ej den, som icke vill. Djärfva tankar och nyktra
kalkyler äro icke oförenliga, och de senare ha bestämt oss att
icke vilja. »Sich mitten unter die Feinde werfen känn Feigheit
sein», heter det i »Morgenröthe». »Det nya Sveriges» kampanj har
brustit i omdöme. I svenska pojklekar lefver det nordiska
lynnet som friskast, och där finnes intet föraktligare än att »ställa
sig in». Detta skulle vi ha gjort hos ett främmande folk för
att detta icke måtte hetsa vår arffiende på oss. Ett sådant tal
sårar svenska sinnets ömtåligaste sidor. Faran af den tyska
penetrationen — menades vidare på detta håll — blefve mindre,
om vi slete våra förbindelser med den öfriga världen och ginge
samman med Tyskland. Detta är dock att ställa saken på
hufvudet. För att öfverblicka den framtid, som då öppnade sig
för oss, behöfver man icke ha läst Kiplings råa men sanna ord
om den stundande kulturkampen eller närvarit vid de
tysk-turkiska kultursällskapens sammanträden. Den tyska kosten är
kraftig, men ensidig utspisning skadar hälsan. För att ha frisk
luft måste vi hålla alla fönster öppna, genom hvilka världens
vindar blåsa.
Åtskilligt vore också att säga om aktiviströrelsens brist på
psykologi. Det må tillåtas på grafven, innan den skottas igen.
Många, hos hvilka besläktade strängar dallrat, ha dock blifvit
kalla. Man har rätt att kritisera sin utrikesledning; att störta
den öfver ända, om man så kan. Men allt utländskt måste hållas
strängt utanför en sådan aktion. Dessutom har det varit denna
öfvertro på presskampanjens makt. Man har annars tänkt sig
att ett folks ödestimma kommer som en stormby, som det gäller
möta under sjömannens sinnesnärvaro med stormklyfvare och
bottenref. Har man något af den religiositet, som i lifvets stora
händelser ser den gudomliga viljans utslag, så gör man sig redo,
men man docerar icke i dessa frågor på lif och död i
numrerade artiklar i Allehanda. Åtminstone vinner man icke sitt syfte
på sådana vägar. Ungdomen här i landet har alltför stor böjelse
att förfara med så många som man gjorde ombord på
skeppet rned balladens Herr Peder.
En gammal man fällde för några år sedan i lifvets skymning
nedsättande ord om våra grannfolk. Det danska folket är dock
med sina brister ett mönsterfolk i intelligens och
verklighetssinne. Att gå i sär med Norge vore att sönderhugga en förnäm
folkstam efter ryggraden. Skumögdhet för tidslägets allvar fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
