Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om våra dagars Bulgarien. Af M. Ehrenpreis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 M. EHRENPREIS
skärd: allmosan från Berlin var för liten att lefva af och för
stor att svälta ihjäl på, därtill låg befriarens hand blytung på
den unga skuldran. Från första början stod alltså Bulgarien
inför två hufvuduppgifter, den ena svårare än den andra: för
det första, att fullända befrielseverket, d. v. s. införlifva
Macedonien med Bulgarien; för det andra, att befria sig från
befriaren, d.v.s.arbeta sig fram till att bli en åt alla håll
själfständig stat, så att tacksamhetsskulden till Ryssland icke skulle bli
gäldad med landets oberoende. Denna dubbla uppgift blef
Bulgariens öde- Den är den bakgrund, mot hvilken de sista
fyra årtiondenas partier, personligheter och händelser klart
afteckna sig.
Beträffande den första uppgiften fanns det från början ingen
meningsskiljaktighet. Macedoniens befrielse (den populära lösen
var: »det San-Stefaniska Bulgarien») blef det gemensamma
nationella ideal, hvarpå hvarje politiskt parti, som ville lefva, måste
bygga sitt program. Den religiöst-nationella befrielsen från det
grekiska patriarkatets ök var på god väg. År 1870 erkändes
det bulgariska exarkatet. Kort därpå meddelade Turkiet, på
grundval af en folkomröstning, fullmakter (»berater») för
bulgariska (exarkistiska) biskopar i Ochrida och Yskyb,
Macedoniens två ändpunkter. Invånarna på det legendomspunna Balkan
få åter bedja till Gud på sina fäders språk; ett nät af
bulgariska folkskolor uppstår; den kloke exarken Josef, en född
diplomat, hvars väg till biskopsstolen gått från juridiska
fakulteten i Paris, är i verkligheten Macedoniens okrönte konung.
Eller hellre: ställföreträdare för den konung, som är på väg,
som måste komma. Exarkatets kulturellt-religiösa arbete är en
förberedelse till den politiska frigörelsen. Denna är alla
önskningars, allt arbetes, alla uppoffringars innehåll och mål. Den
är partiernas hufvudprogram, ledarnas trosbekännelse, skaldernas
dröm, hela folkets längtan. För den har med utomordentliga
uppoffringar en aktningsbjudande armé skapats; för den skola
på diplomatisk väg de internationella betingelserna förberedas;
för dess realiserande uppstodo tvänne vidtutgrenade
revolutionära organisationer, de s. k. »centralisterna» och
»verchovis-terna», med öfverledningar i Sofia och Saloniki.
Annorlunda förhöll det sig med den andra uppgiften.
Förhållandet till Ryssland blef det afgörande partibildande elementet
i Bulgarien. I inrikespolitiskt hänseende fanns egentligen trots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
