Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om våra dagars Bulgarien. Af M. Ehrenpreis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 M. EHRENPREIS
sak, både på den ena och den andra sidan om Rilo. Det
offentliga lifvet i Bulgarien föreföll mig alltid som ett slags
ökenvandring fram emot det förlofvade landet. Denna »macedonism»
var den dominerande grundkänslan i Bulgarien; det låg däri
en eminent religiös, nästan mystisk kraft af sådan styrka och
suggestivitet, att till och med en objektiv iakttagare tvingas att
tänka: en sådan vilja och en sådan tro måste segra. Denna
macedonism var grundtonen i den ungbulgariska litteraturen,
gemensam för så olikartade andar som den nationalistiske
diktaren Ivan Vasov och modernismens taleman, min alltför tidigt
bortgångne vän Pentjo Slavejkov. l medelpunkten af den
bulgariska poesien, alltifrån den primitiva folkvisan (jfr den
nyaste engelska samlingen af Henry Bserlein) och intill det
fullmognaste alstret däraf, Slavejkovs Den blodiga sången (delvis
öfversatt till svenska af Alfred Jensen), står Balkan — icke ett
berg mer, nej, en lefvande personifikation af det nationella
samvetet, af Bulgariens folkliga kraft, dess stora forntid, dess
längtan och framtidsvilja. Med snötäckt hjässa, svept i en mantel
af dimmor, dock oförgängligt lifskraftig och ung, ser Balkan
sedan århundraden orientens skiftesrika öden draga sig förbi,
ser ett kaos af folk i en upp och ned böljande, blodig och
skälfvande kamp och väntar lugnt befrielsens dag; en bild af
hela det bulgariska folkets samlade kraft och oförstörbara
beslutsamhet.
Denna poesi blir snart bittert allvar. Den macedoniska
revolutionen framväxer mäktigt, friskareband (»tjeti») draga
omkring i det gamla Balkans slingrande hålvägar, och deras
boss-skott kungöra, att befrielsen nalkas. Åren 1902 och 1903
beteckna höjdpunkten af denna revolutionära rörelse, hvars
brännpunkt på andra sidan Värdar var det nyss befriade Bitolia
(Monastir). Bland deltagarna i detta uppror märka vi jämte
folkskollärare, tidningsredaktörer och köpmän den gåtfulla
gestalten, Bulgariens störste lyriker, Peju Javorov (död 1914 under
tragiska omständigheter), som i en liffull bok, Haiduk-längtan
(Sofia 1909), skildrat sina öden — en lektyr, som skulle kunnat
vara till stor nytta för de på det macedoniska »reformverket»
arbetande diplomaterna i Miirzsteg och Buchlau. Vid sidan af
det macedoniska upprorets stålhårda hjältegestalter/^Gotze
Del-tjev, Jane Sandansky, Boris Sarafov o. a. står den veke
lyrikern Javorov — liksom en gång Botjov den nya revolutionens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
