Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om våra dagars Bulgarien. Af M. Ehrenpreis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se, hvad trettio års kulturarbete gjort af denna turkiska
provins. Allt fungerade med maskinmässig precision. Armén ilade
från seger till seger och vann hela världens beundran;
generalerna (främst af alla Savov och Fitjev) väckte genom sina
strategiska prestationer ett oerhördt uppseende. Bakom fronten
gjorde hela folket kärlekens och det mänskliga förbarmandets
gärningar, under högsta ledning af den oförlikneliga drottning
Leonora, den underbaraste kvinna jag någonsin haft lyckan att
lära känna, idel mänsklighet och hjärtegodhet, en outtröttlig
hjälparinna och tröstarinna. Så ofta jag såg henne vid sitt arbete
— och hon är alltid vid sitt arbete! — än vid en svårt sårad
soldats bädd, moderligt strykande hans hår och talande milda
ord till honom, än i en barnbespisningssal, kärleksfullt vinkande
de fattiga små till sig, än åter i operationssalen på ett sjukhus
klädd i en enkel sjuksköterskedräkt ordnande instrumenten —
alltid föreföll hon mig som en upplyftande illustration till
sedeläran hos profeten Mika (6, 8).
I slutet af juni 1913 kom det andra Balkan-kriget. Det ofvan
antydda åsidosättandet af den gamla bepröfvade regeln: Clara
pacta, boni amici vid afslutandet af det bulgarisk-serbiska
förbundsfördraget ledde nödvändigt till detta tragiska krig. Den
historiska rättvisan fordrar att fastslå: Den afgörande orsaken
till katastrofen var i sista hand icke den ena eller den andra
personligheten, utan hela systemet, nämligen de olyckliga
inrikespolitiska förhållandena och ministrarnas ängslighet gent emot en
hänsynslöst lurande opposition, hvars lösen lydde: »Ôte toi que
je m’y mette.» Den punkt i fördraget, som stipulerade en
»omstridd zon», öfver hvilken ryske tsaren skulle afgöra som
skiljedomare, var en följd af denna ängslighet (Yskyb skulle serberna
få af tsaren och icke af en bulgarisk regering). Lomhördheten
gentemot Rumäniens i början måttliga fordringar, var också
en följd af denna ängslan för oppositionens anskri. Så måste
den oundvikliga kraschen komma. Inveckladt i krig med alla
fem grannarna, öfvergifvet af hela världen, måste Bulgarien böja
sitt ännu i går lagerkransade hufvud under Bukarestfredens
ok. Med beundransvärd själsstyrka bar det bulgariska folket
sin namnlösa olycka. Jämte andra korporationer stod jag, som
representant för den judiska församlingen, vid stadsporten i Sofia
för att hälsa de ärekrönta krigarna vid deras uppskakande
sorgliga hemkomst — tragiska hjältar, som offrat allt och hemfört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
