Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Svensk filosofi bedömd af norsk vetenskapsman. Af Harry Meurling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 67
emellertid härvid gjort sig skyldig till ett metodiskt fel. Han borde ha
undersökt »hvorledes intrykkene kommer i stan n, hvorledes tankens
billeder blir bygget öp og hvorledes de blir bevaret ved aa faa sit
navn». Ph. skulle således genom att studera något helt annat än
förnimmelsen själf, nämligen det som är orsak till att den
uppkommer och bevaras i själen, vinna klarhet i förnimmelsens egen natur!
Af denna passus liksom af en del andra uttalanden synes det
vara Aalls mening, att det kunskapsteoretiska problemet liksom
filosofiska spörsmål öfverhufvud kunna vinna sin lösning genom
psykologisk orsaksförklaring. Det må här vara nog att erinra om huru
som en sådan uppfattning väl tidigare icke saknat representanter,
men numera är hart när öfvergifven inom den filosofiska och
psykologiska världen i de stora kulturländerna. Att man kan vara
experimentell psykolog, men på samma gång vara medveten om denna
vetenskaps begränsning, därpå är Hugo Miinsterberg ett berömdt
exempel. Den svenska filosofien har härvid att erkänna sin stora
tacksamhetsskuld till Boström. Genom denne liksom genom inflytelser
från Kant och Hegel ha de svenska filosoferna redan tidigt fått en
öppen blick för de principiella spörsmålens invecklade natur.
I samband med denna Aalls allmänna åskådning står hans förakt
för begreppsanalysen. Att klargöra innebörden af ett begrepp blir
för honom detsamma som att betrakta begreppet som ting
(begreppsrealism). Så pådiktar han utan vidare Hägerström läror, hvaraf intet
spår finns i dennes skrifter. H:s kunskapsuppfattning skulle löpa ut
i begreppet om »vassen och substans».
Vidare förväxlar Aall begreppsanalys med deduktiv metod. Det är
tydligen denna förväxling, som gör, att Aall anser deduktiv metod
vara utmärkande för hvad han kallar den »Hägerströmske retning».
En analys af historiskt gifna begrepp afser ju dock icke att genom
någon slags apriorisk konstruktion ur dessa afgöra något om
verklighetens beskaffenhet, den syftar endast till att fastställa den mening,
begreppet antingen i allmänt eller vetenskapligt medvetande äger.
Begreppsanalysen är därför en lika så god empirisk undersökning
som hvilken som helst annan. Att den understundom utmynnar i ett
utdragande af motsatta konsekvenser (dialektik), beror ju därpå, att
den mening, begreppet innesluter, tyvärr ofta är motsägande,
Till sist må för kuriositetens skull anföras, att John Landquist får
en rangplats bland svenska filosofer, hans författareskap erhåller
vitsordet vara »ett friskt pust fra den europeiske Verden».
Harry Meurling,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
