- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
72

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Landstormskraf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72 DAGENS FRÅGOR

get visat sig innebära, måste dessa uppgifter, om det blir allvar af,
fattas betydligt vidare, än man skulle föreställa sig på grund af 1914
års mobiliseringsåtgärder, och därför också möjligheter att fylla dessa
uppgifter skapas på ett helt annat sätt än hittills skett.

Landstormen åtnjuter onekligen i den allmänna opinionen en viss
popularitet, som den egentliga fälthären får reda sig utan; äfven på
håll, där man annars är tämligen ovänligt stämd mot försvaret,
behandlas »landstormsgubbarne» som ett slags favoriter. Men det må
undras, om det inte just är deras militära oskyldighetstillstånd och
deras eget godmodigt själfironiska medvetande därom, som i viss
mån bidragit därtill. Den sortens popularitet skulle gärna offras för
något af den aktning, som motsvarande organisationer i de
krigförande länderna tack vare militära prestationer af allvarligaste art
kunnat tillkämpa sig. Det är förutsättningarna för liknande resultat,
som måste skapas äfven hos oss. På folkmaterialet är ingenting att
anmärka, och den redliga viljan lära väl erfarenheterna från hösten
1914 i stort sedt ha rikligen bestyrkt. Men vågar man tänka den
tanken till slut, hur det skulle stått till med vår landstormshär efter
några veckors allvarliga operationer då, med dess dåvarande befäl,
dess dåvarande öfning och dess dåvarande persedelutrustning — om
man alls kan tala om en sådan — då händer det nog, att
»land-stormsanekdoternas» välvilliga löje stelnar på läpparna.

1914 års härordning afser att möjliggöra användningen af Sveriges
samtliga lefvande försvarskrafter. Detta innebär, att af de till öfver
en half million uppgående vapenföra värnpliktiga skola så många som
möjligt kunna användas i fälthåren. Därför måste våra »reserv
>-trupper uppträda som fälttrupper på hufvudkrigsskådeplatsen eller
-platserna. En blick på Balkan 1912 visar huru utnyttjandet af ett
lands vapenföra befolkning kan ske. Bulgarien med omkr. 4,5
millioner uppsatte en fälthär svarande mot 18 svenska fördelningar, Serbien
med 2,8 millioner en styrka svarande mot 12. Artilleri fanns dock
ej då i motsvarande grad, men det blef också ländernas första
uppgift att afhjälpa denna brist.

För att möjliggöra en sådan användning af våra reservtrupper
måste vi tillgodogöra oss vår landstorm till annat än enbart skydd
för kuster, järnvägar o. dyl. För sådana »tertiära» ändamål åtgå med
säkerhet icke på långt när våra 8 landstormsklasser.

Vår landstorm utgöres af folk i sin bästa ålder. Åtminstone de
fyra yngsta landstormsklasserna, sålunda 35—38-åringarna, äro enligt
krigserfarenheterna fullt användbara för ett rörligt fältkrig och hafva
särskildt af tyskarna på östfronten samt af fransmännen tillgripits
för verkligt operativa företag.

Det fordras därför blott en för ändamålet afsedd organisation samt
ordentlig utrustning, för att vi skulle kunna använda vår landstorm
till verkligt skydd — icke blott kustbevakning — för de delar af
vårt land, hvilka icke äro direkt utsatta för fientliga
hufvudopera-tioner men som kunna utsättas för sekundära fientliga företag.

Landstormen måste med andra ord vara organiserad i högre för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free