Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Landstormskraf - Undervattensbåten i världskrigets belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 73
band, vara försedd med något kavalleri och artilleri, allt för att
kunna frigöra våra reservtrupper från sekundära uppgifter. Utan
att i detta sammanhang ingå på befälsfrågan, så bör framhållas,
att vår landstorm måste vara klädd och utrustad så, att operationer
kunna företagas med densamma. Mindre kavalleriförband skola kunna
uppsättas. Därjämte må påpekas, att vår äldre fältkanonmateriel är
fullt användbar till landstormen. Därom liksom öfverhufvud om
landstormens användning för här afsedda ändamål lämnar bl. a,
serbiska fälttåget augusti—december 1914 talande besked.
Det gäller sålunda först en ändring i gällande värnpliktslag,
möjliggörande landstormens användning äfven för vidare uppgifter än
»hemortens» försvar. Bland de allra första åtgärder, som en riksdag
måste vidtaga efter ett krigsutbrott, vore säkerligen ett upphäfvande af
förbudet att föra inkallad landstorm »utom eget och närmast tillgränsande
inskrifningsområden». Det vore väl då klokare och värdigare att ha dessa
orimliga skrankor för vår försvarskrafts effektivitet rifna på förhand.
Vidare kräfves oundgängligen en engångskostnad för anskaffande
af utrustning. Intet vittnar bättre om hur vårt försvar fått lefva
under svältgränsen, än att landstormens intendenturutrustning måst
räknas till försvarsfrågans sekundära uppgifter. I det nyligen
framlagda kommittéförslaget har man emellertid nu en utgångspunkt för
förbättring af de oefterrättliga förhållandena på denna punkt, så att
vårt land må besparas ett upprepande af det rörande men just
genom sin nödvändighet bedröfliga spektaklet af den stora
strumpstickningen och den öfriga fattigvårdshjälpen åt landstormen af anno 14.
Till sist, och ej minst viktigt, föreligger behofvet af åtgärder med
hänsyn till organisationen, framför allt i befälsfrågan. Där kräfvas
inga stora kostnader, men i stället ökade personliga uppoffringar,
närmast i form af obligatoriska befälsöfningar (äfven repetionskurser).
Skulle tilläfventyrs någon återvändt från 1914 års höstidyll med en
angenämt förvånad känsla att det hela dock gått rätt bra i lås, så
bör ett deltagande i någon af de frivilliga eller obligatoriska
kurserna under den följande vintern eller sommaren ha lärt honom, att
den känslan till öfvervägande del var att skrifva på de gynnsamma
förhållandenas konto. Någon fullständig lösning af frågan har man
visserligen ej rätt att vänta ens af dylika kurser, men utan dem blir
hela befälsorganisationen ett lekverk.
Det är en gammal erfarenhet att
tillkomsten af nya vapen alltid gifvit en
del personer anledning att profetera om en »revolution» i
krigföringen, hvilken dock alltjämt i verkligheten uteblifvit. Kanske är det
därför ej så märkvärdigt, att före världskrigets utbrott en del
okritiska personer, utan förmåga att fackmässigt väga alla faktorer mot
hvarandra, trott sig i U-båtsvapnets framträdande se förebuden till
en fullkomlig omkastning i hela sjökrigföringen, och att de med stöd
af erfarenheterna från några få fredsmanövrer utan vidare
proklamerat U-båten till hafvets framtida behärskare,
Undervattensbåten i
världskrigets belysning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
