Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Fredsproblemet. Af Ludvig Douglas - Ryssland och centralmakterna - Brittiskt herravälde öfver världshandeln eller ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSPROBLEMET 91
striden mellan germaner och slaver hafva indragits folkraser
och tvisteämnen af mycket komplicerad beskaffenhet. Och
genom stridens utgång komma hela Centraleuropas öden att
afgöras för en lång tid framåt. Här kan verkligen så ske, att
världshistorien vänder om ett nytt blad.
I den stora omgestaltning, som med stöd af krigsläget kan
påyrkas af centralmakternas fyrstatsförbund såväl inom de
landamären, som nu utgöra Rysslands, Tysklands och Österrikes
gränstrakter som äfven hos Balkanstaterna, ligger nu en af de
förnämsta svårigheterna för ett fredsslut. Det stora ryska riket
— med all den makt och glans som en 200-årig krigshistoria
har tillfört detsamma, med hela den diplomatiska traditionen
inriktad mot bestämda mål — mål för hvilka generationer af
skickliga och nitiska ryska statens tjänare sträfvat och för hvilka
oräkneliga ryska arméer förts i fält — ett sådant rike har svårt
att besluta sig för att definitivt uppgifva dessa mål och att söka
andra uppgifter för sin äregirighet och dådkraft. Det torde icke
kunna besluta sig för att afsluta detta krig utan kompensationer
för det som det eventuellt måste afstå från, och kompensationer
kunna icke beredas, utan att tredje stats rätt kommer i fråga.
Däruti ligger svårigheten — för vissa stater äfven faran.
BRITTISKT HERRAVÄLDE ÖFVER
VÄRLDSHANDELN ELLER EJ
Det har ingen reell betydelse att här undersöka, hvem som
började kriget. Men väl må man sörja öfver, att de försök icke
lyckades, hvilka af klarseende män såväl i Tyskland som i
England gjordes för att, medan tid ännu vai\ genom för ändamålet
bildade föreningar, genom ömsesidiga studiebesök hos hvarandra
af styrelser och korporationer, genom verksamhet vid
universiteten och på talrika andra sätt klargöra ömsesidiga missförstånd
och i sin växt hejda den ur tusen och åter tusen ensidiga
uppfattningar och fördomar uppväxande animositeten bägge
nationerna emellan. Men ödet har icke så velat att detta i ordets
sanna bemärkelse statsmannaarbete fick bära frukt. Kanske
att det började för sent, ty för att utrota det på okunnighetens
träda spirande ogräset med de många falska namn som
öfverallt i världen åstadkomma så mycket ondt, fordras det utom
rastlöst arbete äfven mycken tid. Hur enkel var dock icke
tanken: att världen var tillräckligt stor både för England och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
