- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
101

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Fredsproblemet. Af Ludvig Douglas - Finnes då intet annat? Sanningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom sitt arbete öka sitt välstånd. Hur lång är inte vägen
mellan dessa ord och den enkla sanningen, som säger: ingen
hotar Rysslands oberoende, endast freden kan skaffa möjlighet
för Ryssland att genom arbete trygga sitt välstånd; en afgörande
seger öfver fienden synes vara omöjlig, men säker är vägen att
genom fredliga reformer skapa välstånd och belåtenhet öfver
hela riket. Redan äro de stora agrarlagarna i verksamhet, hvilka
afse att gifva personlig äganderätt till jord åt millioner
jordbrukare, men jordbruket själft behöfver ryckas upp ur sin
efterblifvenhet; i Asien behöfva okultiverade och
kommunikationslösa jordvidder komma i själfägande flitiga odlares händer;
rundtom i det stora riket väntar ett nationellt kulturarbete på
rättigheten att någorlunda fritt få utveckla sig — men till allt
detta behöfves fred.

Hur lång emellertid än vägen är till sanningen, så måste den
tillryggaläggas äfven om så kan inträffa att freden för den ryska
nationen framföres i en med segerattribut försedd gestalt. Denna
gestalt torde, såsom i början är antydt, kunna antaga
kompensationens form. Det stora ryska riket måste för sin utvecklings
skull komma fram till hafvet. Dess geografiska beskaffenhet är
sådan, att sedan möjlighet att besätta Dardanellerna nu är
utesluten, vägen till hafven måste sökas ner till Persiska viken och
Arabiska hafvet — en väg som, därest den kan kompletteras
genom vissa medgifvanden från turkisk sida till Ryssland att få
passera Dardanellerna, skulle åt Rysslands världspolitik och
dådkraft gifva en ny, äfven för högtflygande planer tillfredsställande,
men för Europas säkerhet betryggande riktning.

Utom denna stora framtidsväg finnes för Ryssland och särskildt
för Petersburgsintresset en möjlighet att uppnå hafvet åt norr.
Ryska dokument påvisa, att den ryska gränsen mot Sverige och
Norge i Petersburg anses för särdeles obekväm. Huruvida åt
detta håll förr eller senare en för Ryssland bekvämare väg kommer
att öppnas — det beror på det sätt, på hvilket Sverige i den
nu pågående europeiska nydaningen vet att taga ställning och
leda sina öden.

Man hade i början af kriget anledning tro, att i ett land som
England med så godt som obegränsad yttrande- och tryckfrihet
sanningen icke skulle kunna klafbindas. Så blef dock förhållandet;
det skedde genom tidningscensuren och genom
telegrafagenturerna, hvilka sistnämnda förrättade detta arbete rundt om i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free