Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Guldet i teori och praktik. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GULDET I TEORI OCH PRAKTIK
De senaste veckornas händelser här i vårt land, med
Riksbankens guldöfverflöd och åtgärder däremot i form af
befrielse för banken från skyldigheten att köpa guld, ha slagit
praktikerna med förvåning i lika hög grad som de inneburit en
slående bekräftelse på teoretikernas ståndpunkt nu under kriget
lika väl som under de senaste hundra eller hundrafyrtio åren.
Särskildt intressant är det att fästa i minnet den framställning
af The Prospects of Money, som den engelske
nationalekonomen J. M. Keynes gaf i november 1914, alltså vid krigets början,
redan för femton månader sedan, och som är publicerad i hans
utmärkta tidskrift Economic Journal. Efter att först lika
kvickt som träffande ha karakteriserat den rådande
afgudadyrkan af guldet, öfvergår han till frågan hvad som skall bli af
allt det mödosamt hopsamlade och i centralbanken girigt
bevakade guldet. Hvad han säger därom, med tanke särskildt på
de stora kontinentala, krigförande staterna, förtjänar att återges
ordagrant:
Det måste antagas som åtminstone sannolikt, att dessa reserver
hållas för något ändamål utöfver den psykologiska fördelen af det
anseende, besittningen af ett så stort belopp medför. Hvilket kan detta
ändamål vara utom afsikten att lämna guldet ifrån sig under något
senare skede af kriget, när importen af varor utifrån är trängande
nödvändig men ej kan ernås på annat sätt?
Men för det andra, äfven om ingen så förnuftig afsikt nu är till
finnandes hos de ledande i ifrågavarande länder, kan
omständigheternas makt drifva dem att handla på detta sätt. De ogynnsamma
växelkurserna äro icke blott något ganska vanhedrande för landets
anseende och en obekvämlighet för bankvärlden; de äro symptom på
en svårighet, och en tilltagande sådan, att göra uppköp i utlandet.
Man kan mycket lätt plötsligen komma till en punkt, där det i
verkligheten är omöjligt att göra några uppköp alls, med mindre
något exporteras för att betala dem; och då kan det hända att
ingenting bekvämligen kan fås för detta ändamål annat än guld ....
I korthet sagdt, länder på båda sidorna i den stora striden kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0115.html
