Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Guldet i teori och praktik. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha en bestämd afsikt att göra sig af med sitt guld; och om ej, kunna
omständigheterna tvinga dem därtill. ... Hvem skall ta emot detta
guld? Hvart skall det ta vägen? Det kommer till en värld, som
redan är övermätt på guld, en värld, som törstar efter varor, ej efter
penningar. ... Illusionen, att allt hvad vi behöfva för vår säkerhet
är mycket guld, kan därför komma att skingras genom händelsernas
ofrånkomliga kraft. Guld kan tänkas komma i enastående mängder
till en mättad och motvillig marknad. Just i det ögonblick då
världen lider störst brist på realkapital, kan det bli det största
öfverflödet på betalningsmedel.
Det är svårt att karakterisera Sveriges och dess afnämares
inbördes ekonomiska läge i denna stund bättre än Keynes gjort
i denna rent »teoretiska» utredning. De krigförande behöfva
ständigt mer varor från oss och äro ständigt mindre villiga att
lämna oss egna varor i utbyte; exporten af svenska
värdepapper såsom betalning har också sin gräns och likaledes vår
villighet att lämna kredit, åtminstone på de villkor de krigförande,
närmast Tyskland, hittills bjudit. Den hårda nödvändigheten
drifver då till att skicka oss af det värdelösa guldöfverflödet,
äfven om sunda förnuftet ej gör det. Men vi ha icke den
minsta användning för en vara, som icke kan ätas eller drickas,
användas till kläder eller bostäder, som hos oss knappast
någonsin och för närvarande icke alls behöfs i den inhemska
penningcirkulationen och som ej i det nuvarande läget kan komma
ifråga såsom medel att betala våra skulder till utlandet, emedan
vi i utlandet ha långt mer fordringar än skulder. Riksbankens
guldkassa har sedan oron omedelbart före krigsutbrottet stigit
från knappt 106 till 160 millioner kronor, d. v. s. ökats med
mer än hälften, och öfverstiger därför långt hvad vi under
rimliga förutsättningar kunna komma att behöfva. Vårt enda
rimliga svar på försök från utländska afnämare att betala våra
dyrbara varor med ett guld, som vi icke behöfva, måste vara:
det är icke vårt fel alt ni samlat på er guldmängder, som äro
onyttiga; vi vilja ha hvad vi ha användning för, om vi skola
släppa ifrån oss hvad vi mycket väl kunde ha nytta af att
behålla.
Detta måste alltså betraktas som den påtagligaste
motiveringen för den hos oss vidtagna åtgärden. I den nu under kriget
ständigt pågående och föga uppbyggliga bytesaffären staterna
emellan med licenser från gällande exportförbud ha vi fått ett
nytt kort på hand. Vi godkänna endast varor som betalning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
