Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Blockadrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 143
urkund bär bland underskrifterna sådana namn som lord Clarendon,
utrikesministern i Palmerstons kabinett, de båda ryske
ambassadörerna grefve Orloff och baron Brunnow, franska utrikesministern
grefve Colonna-Walewski samt Camillo di Cavour, för hvilken hvarje
presentation torde vara öfverflödig. Observeras må också, att
samtliga signerande stater ratificerat deklarationen, att de flesta andra
därtill formligen anslutit sig, samt att de öfriga som regel genom
praktisk efterrättelse gjort till sanning signatärmakternas slututtalande:
>I den öfvertygelsen, att de härmed af dem proklamerade grundsatserna
endast kunna mottagas med tacksamhet af hela \7ärlden, betvifla de signerande
befullmäktigade icke, att dessa deras regeringars sträfvanden att åt dem
förskaffa allmänt erkännande skola krönas med fullständig framgång.»
Det är af Parisförklaringen fullt tydligt, att den enda folkrättsligen
erkända, verkligen förbindande blockadformen är den af effektiv blockad;
att en effektiv blockad åsyftar att spärra det direkta tillträdet till
fiendens kuster;
att effektiviteten förutsätter kustens bevakande genom en tillräckligt
stark blockadkedja.
Den nakna förklaringen af ett helt område till lands eller sjöss
som blockeradt är sålunda kraftlös, och hvarje allenast på en sådan
förklaring hvilande pretention eller åtgärd strider flagrant mot
folkrätten. Folkrättsvidrigt är också att lägga blockadkedjan så, att den
generar eller rent af behärskar hela vatten och hafsdelar samt
internationella farleder, där de neutrala hafva obestridbar rätt till fri fart.
Slutligen är det folkrätts vidrigt att begära respekt för en blockad, som
blott tillfälligt upprätthålles genom nu och då uppdykande, snart åter
tillbakadragna krigsfartyg. Hela blockadens innebörd och mening är
nämligen den konstanta afspärrningen, cerneringen, af så stort
kustområde, som vederbörande opererande makt är i stånd att med sina
resurser behärska. Hvarje försök därutöfver är icke verklig blockad
och har ingen hemul i de folkrättsliga reglerna.
Huru betydelsefullt detta måste vara för alla af ordnade
internationella förbindelser intresserade stater, behöfver ej betonas. Beträffande
möjligheten att få principerna också praktiskt efterlefda, är det af
ett betydande intresse att taga del af följande satser ur en engelsk
blåbok af år 1905.
»— — Liksom individen påverkas af vanliga moraliska bud oberoende af lagens
straffhot, måste det väntas, att folkrätten, moralen vid staternas inbördes
förbindelser, skall utöfva ett mycket starkt återhållande inflytande på nationernas
handlingar. Detta inflytande måste stärkas genom det faktum, att den
krigförande i dag är morgondagens neutrala och vice-versa.
De neutrala staternas intresse af att upprätthålla folkrättens bud ger en
ytterligare stark garanti för dessas efterlefnad. Det kan exempelvis knappt väntas,
att en neutral stat, som är i stånd att bestraffa det, skulle tolerera, att som
kontraband toges varor, hvilka folkrätten förut erkänt som fria. Det bör också
ihågkommas, att den stat, hvilken vi med största skäl kunna hoppas förblir
neutral, ifall Storbritannien skulle invecklas i krig, Nordamerikas Förenta
Stater, jämväl är den, som i dylikt läge skulle ha det största intresset af att
upprätthålla samma neutrala rättigheter, för hvilka den alltid varit den främste
förkämpen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
