Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Frihetstidens parlamentarism och vår egen tid. Af Ludvig Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHETSTIDENS PARLAMENTARISM OCH VAR EGEN TID 181
tid af vårt folks lif. Men denna storhet förefanns och dessa
frukter skördades väsentligen på den enskilda odlingens skilda
områden. Äfven tidens politiska lif hade dock sina förtjänster.
Dessa knyta sig främst vid den tidigare frihetstiden, som ju
tydligen trots en del strider och intriger på ytan dock varit en
af de goda och lyckliga perioderna af Sveriges historia. För
öfrigt äro förtjänsterna mest negativa och formella eller bestå i
ansatser, som tiden själf ej förmått slutföra. Så har den
utpräglade parlamentariska tiden utfilat de representativa formerna
och lämnat ett rikt arf däraf åt följande tider, den har eggat
och befruktat den statsrättsliga spekulationen och kommit en
klarare och sundare uppfattning af statslifvets villkor att mogna.
Den har i utomordentlig grad utvecklat och moderniserat hela
den svenska förordningsrätten, men visserligen lämnat hela det
stora verket i sväfvande och provisoriskt tillstånd, utan att
förmå föra det till den slutgiltiga behandling, som grundlagen
fordrade. Den kan peka på ett sådant storverk som storskiftet och
därmed hela den svenska jordens omfördelning och
grundvalens läggande för ett rationellare jordbruk. Men storskiftet
stannade i en stor ansats. De detaljerade och supplerande
förordningar, som skulle möjliggöra dess utförande, förde reformen
på afvägar, och först den följande epoken förmådde åter vrida
verket in på riktiga banor. Den byggde Sveaborg och skapade
vår första mer betydande skärgårdsflotta, men lät sådana brister
stå orättade och sådan anarki, efterblifvenhet och slentrian frodas
i krigsförvaltning och härledning, att försvarsväsendet praktiskt
taget var odugligt och när det gällde, såsom under pommerska
kriget, först efter år af elände och missgrepp förmådde
framalstra en någorlunda duglig trupp.
Just detta fragmentariska och ofullgångna i goda begynnelser
och uppslag visar hän på den största bristen, saknaden af
en opartisk, fast och öfver de enskilda intressena höjd
statsmakt, som dock är den främsta förutsättningen för inre
harmonisk utveckling och ett framgångsrikt häfdande af yttre
själfständighet.
En kraftfull parlamentarisk regering kan möjligen under de
skilda partiprogrammens successiva realisering genom omvägar
från och till motsatta ytterligheter leda hän till de verkliga och
betydelsefulla politiska uppgifternas någorlunda tillfredsställande
lösning, men den svaga regeringens parlamentarism — om ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
